More Than This - Del 20
Senaste:
Louis's perspektiv;
- He's right. For everyone's best, don't go on twitter a while. Sa Louis och jag nickade. Sen log jag inombords åt hur fina och stöttande människor jag har runt mig. Alla fem var så trevliga. Dom är svärmorsdrömmar allihopa, synd bara att Harry och mamma aldrig han träffa varandra. Hon hade verkligen gillat honom. Det vet jag.
Louis's perspektiv;
- He's right. For everyone's best, don't go on twitter a while. Sa Louis och jag nickade. Sen log jag inombords åt hur fina och stöttande människor jag har runt mig. Alla fem var så trevliga. Dom är svärmorsdrömmar allihopa, synd bara att Harry och mamma aldrig han träffa varandra. Hon hade verkligen gillat honom. Det vet jag.
Veckorna gick och Kevin hade inte försökt få tag på Caroline, vilket jag är glad för. Han förtjänar inte att ha någon så underbar person som henne i sin närvaro. Det var torsdag kväll och imorgon bitti skulle vi hem till Homles Chapel. Eftersom jag är lyckligt lottad och har världens bästa team och de fyra bästa kollegorna man kan tänka sig så fick jag ledigt fredagen. Paul är som våran pappa och han är alltid den vi vänder oss till om något är jobbigt eller har hänt och därför visste han precis varför jag ville hem och gick utan protest med på att låta mig åka.
- Are you ready to meet my family? Mom and Gemma are so, so kind, they will like you. Sa jag och satte mig på sängkanten bredvid en väldigt fundersam flickvän.
- I miss my mom. Sa hon och kollade rakt in i väggen. Då slog det mig att jag visste väldigt lite om hennes familj. Det enda jag vet är att hon har en syster i New York och att hennes mamma har gått bort. Mer visste jag inte, och det kan ju bero på att hon faktiskt inte velat prata om det även om det kanske är bra att prata om det ibland.
- Do you want to talk about it? Frågade jag och hon skakade på huvudet och när jag kollade på henne såg jag hur hon satt och försökte blinka bort tårarna.
- I don't want to show me weak. Sa hon och kollade bort ifrån mig.
- You're not weak if you cry, it's okay to cry. I would rather to see you cry out your feelings instead of keeping them inside. Cry in my arms, I don't love you less because of that. Sa jag och la båda armarna om henne. Hon skakade på huvudet och jag kände hur hon spände sig. Jag suckade och strök henne över ryggen och till slut släpte hon tårarna. Även om det inte var roligt att se henne gråta så kändes det bra att hon grät ut i min famn. Det är där hon ska vara när saker är jobbigt. Vi satt så en stund innan jag frågade om vi skulle borsta tänderna och gå och lägga oss och det blev mitt förslag som blev vår nästa sysselsättning. När vi var klara och låg i säng kändes det faktiskt bra, att få komma hem och vara barn för en helg ska bli så skönt. Med ett leende inombords vände jag mig mot Caroline som inte såg lika glad ut.
- I miss my mom. Sa hon och kollade rakt in i väggen. Då slog det mig att jag visste väldigt lite om hennes familj. Det enda jag vet är att hon har en syster i New York och att hennes mamma har gått bort. Mer visste jag inte, och det kan ju bero på att hon faktiskt inte velat prata om det även om det kanske är bra att prata om det ibland.
- Do you want to talk about it? Frågade jag och hon skakade på huvudet och när jag kollade på henne såg jag hur hon satt och försökte blinka bort tårarna.
- I don't want to show me weak. Sa hon och kollade bort ifrån mig.
- You're not weak if you cry, it's okay to cry. I would rather to see you cry out your feelings instead of keeping them inside. Cry in my arms, I don't love you less because of that. Sa jag och la båda armarna om henne. Hon skakade på huvudet och jag kände hur hon spände sig. Jag suckade och strök henne över ryggen och till slut släpte hon tårarna. Även om det inte var roligt att se henne gråta så kändes det bra att hon grät ut i min famn. Det är där hon ska vara när saker är jobbigt. Vi satt så en stund innan jag frågade om vi skulle borsta tänderna och gå och lägga oss och det blev mitt förslag som blev vår nästa sysselsättning. När vi var klara och låg i säng kändes det faktiskt bra, att få komma hem och vara barn för en helg ska bli så skönt. Med ett leende inombords vände jag mig mot Caroline som inte såg lika glad ut.
- Can I ask you maybe a little delicate thing? What does your father now? Frågade Harry och jag stelnade till. Pappa, den idioten som jag inte pratat med eller om på flera år. Den barndom han har gett mig är ingen värd.
- Talking about him would be foolish. Sa jag i hård ton och hörde hur Harry suckade.
- Ey, I think you might do well to talk about it. Please. Sa han brtydligt mjukare än hur jag just tilltalat honom.
~ FLASHBACK ~
Det var fredag kväll för 9 år sen. Thea var 12 år och jag var 10 år. Mamma skulle ut med några av hennes kompisar. Jag, Thea och pappa skulle ha ett sånt där trevligt fredagmys. Jag minns den kvällen så väl. Hur pappa poppade popcorn, hur han pratade glatt om att han hade hyrt en film och hur han mycket nöjd satte igång filmen. Men både jag och Thea förstod snabbt att det inte var någon vanlig tecknad film som alla barn skulle ha älskat.
- Dad, is this the right movie? Frågade Thea och pappa hällde upp ett glas vin till sig själv samtidigt som han nickade. Vi suckade och kollade på videon och det var en film från våran barndom. Det började på BB när mamma skulle föda mig. Jag hade just kommit till världen och pappa tog emot mig med ett leende men det leende försvann snabbt.
- Fuck, it's a girl. She's ugly. Sa pappa i filmen och gav tillbaka mig till mamma och sen var den biten slut. Jag minns hur Thea kollade på pappa som bara satt där i soffan med sitt vin och en faska med något genomskinligt i. Filmen fortsatte och det var bara jag och pappa på filmen. Mamma var inte med och Thea kunde man höra i bakgrunden lite nu och då, det var hon som stod bakom kameran. Pappa hade tvingat henne till att filma. Hur vet jag inte och är inte säker på att jag vill veta heller. Nästa bit av filmen var ett tillfälle när pappa skulle byta blöja på mig. Jag visste inte hur man bytte blöjor då men jag visste att pappa gjorde fel för att tog bara av den gamla blöjan innan han satte på den nya och så höll filmen på. Det var bara jag och pappa och pappa sa eller gjorde bara saker som inte vad bra för mig, Han sa hela tiden att han hatade mig, aldrig några bra ord till mig på hela filmen.
- Dad, is this the right movie? Frågade Thea och pappa hällde upp ett glas vin till sig själv samtidigt som han nickade. Vi suckade och kollade på videon och det var en film från våran barndom. Det började på BB när mamma skulle föda mig. Jag hade just kommit till världen och pappa tog emot mig med ett leende men det leende försvann snabbt.
- Fuck, it's a girl. She's ugly. Sa pappa i filmen och gav tillbaka mig till mamma och sen var den biten slut. Jag minns hur Thea kollade på pappa som bara satt där i soffan med sitt vin och en faska med något genomskinligt i. Filmen fortsatte och det var bara jag och pappa på filmen. Mamma var inte med och Thea kunde man höra i bakgrunden lite nu och då, det var hon som stod bakom kameran. Pappa hade tvingat henne till att filma. Hur vet jag inte och är inte säker på att jag vill veta heller. Nästa bit av filmen var ett tillfälle när pappa skulle byta blöja på mig. Jag visste inte hur man bytte blöjor då men jag visste att pappa gjorde fel för att tog bara av den gamla blöjan innan han satte på den nya och så höll filmen på. Det var bara jag och pappa och pappa sa eller gjorde bara saker som inte vad bra för mig, Han sa hela tiden att han hatade mig, aldrig några bra ord till mig på hela filmen.
Helt plötsligt hoppade filmen från att jag var två eller tre till att jag var åtta och det var en film på när pappa skulle läsa godnatt saga för mig. Men plötligt slutade han läsa och vände mig mot mig. Hans stora hand rörde sig sakta på min lilla mage och ner mot mitt underliv och inte nog med det han börjde sig framåt och pussade mig på munnen och när jag sen var naken så slutade filmen. Jag blev äcklad när jag såg det och jag minns hur både jag och Thea kollade på pappa som bara blivit mer och mer konstig. Jag minns hur Thea viskade till mig att pappa var full. Då var jag tio år och visste inte riktigt vad det innebar.
- Dad, the movie is ended. Minns jag att Thea sa. Pappa log hånfullt mot oss både innan han kom mot mig.
- I would love you if you were a boy. Minns jag att pappa sa och sen drog han in mig i hans famn och började pussa mig över halsen. Jag minns hur Thea skrek och pappa bara skrek "shut up" till hennes. Jag minns den obahegliga känslan av att ha pappas stora händer på min lilla kropp. Hur som så somnade både jag och Thea till slut den kvällen. När mamma senare på natten kom hem var vi ensamma och hon väckte oss och frågade varför jag var helt naken. Vi berättade för henne om filmen som pappa hade visat oss och mamma kollade på den fast då var den längre än när vi såg den. Pappa ade lagt till en egen del innan han lämnat oss.
- Dad, the movie is ended. Minns jag att Thea sa. Pappa log hånfullt mot oss både innan han kom mot mig.
- I would love you if you were a boy. Minns jag att pappa sa och sen drog han in mig i hans famn och började pussa mig över halsen. Jag minns hur Thea skrek och pappa bara skrek "shut up" till hennes. Jag minns den obahegliga känslan av att ha pappas stora händer på min lilla kropp. Hur som så somnade både jag och Thea till slut den kvällen. När mamma senare på natten kom hem var vi ensamma och hon väckte oss och frågade varför jag var helt naken. Vi berättade för henne om filmen som pappa hade visat oss och mamma kollade på den fast då var den längre än när vi såg den. Pappa ade lagt till en egen del innan han lämnat oss.
"I can't handle that fucking kid any more. She is ten years and soon she will start to get breast and all that, good for me if I'm going to continue enjoying with her, but I wanted a son and didn't get it. I'm not taking responsibility over Caroline more." I det klippet pratade pappa sluddrigt och jag minns hur arg mamma blev. Hon sa att han aldrig skulle få vara med oss igen och så blev det. Efter åtta år med ständig hat och sexuellaövergrepp från pappa så kastade mamma ut honom. Jag minns hur ledsen mamma var för att hon inte lagt märke till hans beteende före på såg filmen. Han hade lyckats dölja det bra och jag som barn vågade inte säga något till mamma om det.
~ FLASHBACK END ~
Det var alltså nio år sen jag såg min pappa sist, och helt ärligt så saknade jag honom inte. Visst jag har saknat en pappa, men inte honom. Jag såg hur Harry låg och kollade på mig. Han väntade förmodligen på ett svar. Jag kände hur tårarna och ilskan inom mig växte. Det pappa gjorde mot mig ska ingen behöva gå igenom, men att ha Harry vid min sida gör allt lättare. Han är sjukt fin som person, han är min och han är verkligen speciell. Bara sättet han rör mig på är för bra för att vara sant, för ingen har någonsin gjort det av kärlek, eller jo Harry har. Men det tog ett tag innan han fick röra mig också om man inte räknar det vårat första fylloligg, vilket ingen av oss gör.
- Eh, are you going to say something? Frågade Harry lite osäkert och jag suckade.
- Eh, sorry..my dad is a idiot. Sa jag snabbt och började sakta men säkert berätta för Harry om den kvällen då pappa var ensam med oss, jag berättade om filmerna och allt. Jag såg hur tagen Harry blev av det jag sa.
- Eh, are you going to say something? Frågade Harry lite osäkert och jag suckade.
- Eh, sorry..my dad is a idiot. Sa jag snabbt och började sakta men säkert berätta för Harry om den kvällen då pappa var ensam med oss, jag berättade om filmerna och allt. Jag såg hur tagen Harry blev av det jag sa.
Jag lyssnade noga på det otroligt hemska som Caroline berättade. Det fick mig också att förstå varför hon hade så svårt att släppa in mig tätt intill sig. Helt ärligt så visste jag inte riktigt vad jag borde säga efter ett få veta något sånt. Jag som tyckte att det var jobbigt när mina föräldrar skillde sig, men skillnaden är bara att jag har pappas nummer och kan ringa om jag vill, fast det är sällan jag pratar med honom. Kanske för att jag blev känd och det är mamma och Gemma som alltid stöttat mig i det. De är dom jag träffar när jag är hemma. Men känner inget agg mot honom. Kontakten at bara runnit ut i sanden på senaste tiden.
- You haven't met your dad since then? Frågade jag och Caroline suckade. Nu hade hon slutat gråta och var bara alldeles skakis av det hela. Villket jag kan förstå. Jag höll om henne hårt, för att hon skulle känna sig trygg.
- No. I don't think he lives in England, he probaly moved. Sa hon och jag suckade och frågade om henne mamma och syster. Trots att jag kanske borde ha låtit bli att fråga mer så gick det inte, jag ville veta.
- My sister moved because of love and the mother died, as you know and it was of cancer. And..yeah..when she died I had met you and you have been a incredible person to be with. Please don't leave me. Sa Caroline och flyttade närmare mig. Jag tänkte fråga om hennes mormor och morfar levde men insåg att fler frågor inte var så lämpligt nu, istället så drog jag in hennes i en kram och sa att jag inte skulle lämna henne. Hon är ju det finaste jag har och även om hon har haft det tufft och är osäker i sig själv så är det något med henne som gör att jag bara vill hålla om henne hela tiden och de blev så den natten. Hon somnade i min famn och vaknade i min famn. Nu var det dags att åka hem till min familj och det är stunder som nu jag kan uppsakatta dom ännu mer och att Robin funkade så bra med mig och Gemma. Jag bör vara och är faktiskt vldigt glad över mitt liv. Fyra bästa vänner och underbara bröder, världens finaste familj och den bästa flickvännen jag någonsin kan tänka mig. Mot Homles Chapel, hem ljuva hem.
- You haven't met your dad since then? Frågade jag och Caroline suckade. Nu hade hon slutat gråta och var bara alldeles skakis av det hela. Villket jag kan förstå. Jag höll om henne hårt, för att hon skulle känna sig trygg.
- No. I don't think he lives in England, he probaly moved. Sa hon och jag suckade och frågade om henne mamma och syster. Trots att jag kanske borde ha låtit bli att fråga mer så gick det inte, jag ville veta.
- My sister moved because of love and the mother died, as you know and it was of cancer. And..yeah..when she died I had met you and you have been a incredible person to be with. Please don't leave me. Sa Caroline och flyttade närmare mig. Jag tänkte fråga om hennes mormor och morfar levde men insåg att fler frågor inte var så lämpligt nu, istället så drog jag in hennes i en kram och sa att jag inte skulle lämna henne. Hon är ju det finaste jag har och även om hon har haft det tufft och är osäker i sig själv så är det något med henne som gör att jag bara vill hålla om henne hela tiden och de blev så den natten. Hon somnade i min famn och vaknade i min famn. Nu var det dags att åka hem till min familj och det är stunder som nu jag kan uppsakatta dom ännu mer och att Robin funkade så bra med mig och Gemma. Jag bör vara och är faktiskt vldigt glad över mitt liv. Fyra bästa vänner och underbara bröder, världens finaste familj och den bästa flickvännen jag någonsin kan tänka mig. Mot Homles Chapel, hem ljuva hem.
Personbeskrivningar är inte min starkaste sida, men då jag fick frågan om "vem är hon? vi vet inget m henne" så kände jag att det var dags att lära känna Caroline. Hoppas ni gillade delen som av misstag blev väldigt lång. Orkade ni läsa hela? Var så inne i skrivandet att jag glömde bort längden, haha.
Hur som, ni vet ju hur glad jag blir av era kommentarer så lämna gärna en till denna del också! Kram!