More Than This - Del 9

Senaste:
Louis's perspektiv; 
From Harry Styles:
Don't do this to me. I don't like her and feelings is nothing I can control over. 

To Harry Styles:
No, but your behavior can you control over. See you tomorrow. Skrev jag och sen pratade ingen av oss med Harry. Vi satte istället igång att spela FIFA en stund innan vi gick och la oss. 

Det blev måndag morgon och alla vakade nog lite för sent. För när jag kom ut ut min lägenhet möttes jag av Niall och Zayn som verkade minst lika stressade som jag och när vi kom till studion hade Harry och Louis inte kommit än. Jag kollade på klockan och Paul skulle komma om tio minuter och då skulle Harry och Louis vara här. Vi satt och väntade och fem minuter senare kom Harry och Louis inspringandes med andan i halsen.
- Overslept? Frågade jag och båda nickade innan de slog sig ner i soffan och andades ut. 
- Harry, thought more about her? Feågade Louis och jag såg hur Harry himlade men ögonen.
- Seriously. It was her own choice to sleep with me that night. I shouldn't have to take responsibility for the anxiety she gets afterwards. I have not done anything wrong. Okay? Sa Harry irriterat och jag visste att det kanske inte riktigt var det Louis menade men ingen hann säga något innan Pual kom in i rummet. Han hälsade glatt på oss och vi hälsade väl hälftens så glatt tillbaka. Han började gå igenom dagen som bara skulle bestå av stå i studion's lilla bås då vi ska spela in Midnight Memories. 
- We start  with you Liam. Sa Paul och jag reste mig ut soffan och när jag kom tillbaka satt Louis och Harry och nästan bråkade om att Louis tyckte att Harry gjort fel och Harry kunde inte se något fel. 
- Louis, your turn. Sa jag och suckade när Louis reste sig och gick till de lilla båset. 

Liam skickade in Louis i båset och jag såg det som att äntligen få en lugn stund men det tog inte många minuter innan Liam satte sig där Louis hade suttit.
- Harry..började han men jag avbröt.
It was her own choice..började jag men då avbröt Liam mig.
- Forget the night and think of yesterday. She came because she needed to talk to you. She is not weak for no reason and we think she wanted to talk to you about it, but you left her. 
Jag kollade på Liam och som vanligt så kom dom kloka orden från honom. Jag frågade om Niall visste vad som var fel och när Liam sa att hon ville berätta för mig först brlev jag stumm. Att jag bara gått därifrån lät hemskt, men jag var rädd. Rädd för hur hon skulle ta mina signaler, jag trivs som singel och vill inte såra hennes mer. 
- Please, talk to her. It can't get worse than now. Sa Liam och jag tog upp mobilen och tryckte upp ett nytt sms. Jag skrev in en början men suddade och så höll jag på tills jag bestämde mig för att ringa istället men fick inget svar så jag gjorde ytterligare ett försök i att få ihop ett sms. 

To Caroline:
Hi. I know you are mad at me. But...meet me at my place tonight? We need to talk. Sorry. 

From Caroline:
Noway. If you want to talk with me. See you at my place half past six.

Svaret fick jag bara några mintuter efter att jag hade skickat mitt sms till henne. Jag läste smset några gånger till och längst ner stod hennes adress. Jag hann inte svara för just då kom Louis ut och sa att det var min tur och så gick hela dagen till. Vi gick in och ut ut studion. Några timmar senare vad klockan sex och jag hade en halv timme på mig och vi hade inte slutat. 
- Are you in hurry? Frågade Louis när jag för säkert åttonde gången på två minuter kollade på klockan.
- Eh, yes. I should be at Caroline's place in 30 minutes. Sa jag utan att kollade på Louis men jag visste ändå att han kollade på mig, om blickar kunde döda så hade jag varit död nu, så hemsk var hans blick.
- Go. See you soon. Sa Louis och jag reste mig upp och gick ut till bilen och körde nervöst till Caroline och exakt halv sju ringde jag på hennes dörr och det tog säkret två 2 minuter innan dörren öppnades. 

Prick halv sju ringde det på dörren och jag blev så förvånad. Jag hade verkligen inte trott att Harry skulle komma. Men jag gick ändå och öppnade och möttes av en nervös Harry. Han såg verkligen hur nervös ut som helst. 
- Hi I don't thought you will come. Sa jag och kollade på Harry.
- Me neither but here I am, to say I'm sorry for yesterday. Sa Harry och gick förbi mig in i vardagsrummet och slog sig ner i soffan. Jag satte men på andra änden av soffan och frågade om det varit en tuff fag på jobbet och det hade det. Det blev sen tyst och ingen sa något så jag fick till slut fråga varför han var här. 
- I'm sorry about yesterday. But I haven't felt so good since our tour ended last Tuesday. Sa Harry och även om det var en ganska slö förklaraing till det hela så trodde jag på det. Jag har ju läst en och annan artikel om honom och då har jag aldrig fått denna bild av honom.
- Want to talk about it? Frågade jag.
- No, but I think you have something to tell. What's wrong? Frågade Harry och jag tvekade. Vad det nu och skulle berätta min allra mörkaste hemlighet. Var det nu jag skulle få någon att prata med? Vad hemskt.
 
Jag satt i Caroline's vardagsrum och det syntes nu att hon verkligen behövde prata om något och jag är en snäll person även om det kanske inte visat sig den senaste veckan. Men jag bryr mig verkligen om andra människor och om killarna. Jag kände det detta sakta men säkert påverkade realtionen mellan mig och Louis. 
- Harry..Sa Caroline efter en stunds tystnad.
- Yes..Sa jag lite frågande för att hon skulle fortsätta.
- My mom died two day ago. Sa hon och jag satt bara tyst och visste inte alls vad jag skulle säga och bestämmde mig för att dra in henne i en kram. jag brydde mig inte om vilka signaler det kunde ge. Hon satt i min famn ett tag innan hon frågade varför jag kramade om henne.
- To hold a person without words is the best way to comfort someone. Sa jag lugnt och hon nickade.
- You're right. Sa hon och log mot mig, jag log tillbaka och bad henne slappna av vilket hon till slut gjorde. Vi satt i hennes soffa och bara satt i nästan en timme. 
- Harry..Sa hon fundersamt. 
- Yes..Sa jag och kollade ner på henne och mötte en fin, söt och väldigt sorgsen blick. 
- Can you stay? Frågade hon och jag kollade på henne. 
- Yes, I had't thought about going yet. Sa jag och tog bort en hårslinga från hennes kind. 
Don't go at all..Sa hon med sorgsen ton. Jag suckade och insåg att jag var tvungen att åka hem idag för jag skulle tilsammans med Louis och Liam jobba väldigt tidigt imorgon.
- I can't stay over the night, but if I may borrow a key so I can stay until you fall asleep. Sa jag och det gick hon med på. Vi satte igång en film och vid tio somnade Caroline i mitt knä. Jag bar henne försiktigt till sängen och tog av hennes jeansen och bäddade ner henne och konstigt nog vaknade hon inte. Jag släckte lampan och lämnade hennes lägenhet och låste efter mig. Väl hemma skickade jag ett sms till henne.
 
To Caroline:
Thank you for an enjoyable evening. If you want I can come by tomorrow when I'm done with work, forgot to ask you one thing..pretty important. And one more note: You're cute when you sleep. / Harry.
 
Jag vaknade mitt i natten och då hade jag inte mina jeans på mig och jag var säker på att jag hade dem på mig när jag somnade igår. Trött och ytvaken som jag var kom jag ihåg att Harry var här igår. Men vi gjorde ju inget sånt, inget som krävede att jag skaulle vara utan byxor. Det måste vara Harry som tagit av mig dom, men varför? En äcklig känsla kom krypandes, hade han gjort det med mig medan jag sov? En till våldtäkt..jag fick panik och började gråta och skrika. Ångesten växte och känslan av att Harry skulle ha gjort det äcklade mig. Jag valde att kliva upp. Jag hämtade mobilen och såg att jag fått ett sms men sket i det. Jag gick in på kontakter och ringde upp Harry, mitt i natten eller inte..jag krävde ett svar. När Harry yrvaket svarade fick jag inte fram ett ord. Jag skrek och grät bara av panikångest. 
- Caroline? What's wrong? Hörde jag Harry säga och jag fortsatte att gråta hysteriskt. 
- Eh, don't do something..I'll be at your place in 15 minutes. Sa Harry och samtalet bröts. Jag la telefonen på bordet och mig själv i fosterställning  i soffan och grät. Så låg jag tills dörren en kvart senare låstes upp. 
Vad tror ni? Kommer Harry förstå hennes panikångest? Kommentera allt ni kan nu!:D 
Juste, Ellinor (onedshow) är tillbaka med en ny  novell om Harry? Länk HÄR. :) 
#1 - - Emma:

Superbra! Älskar den! Hoppas allt löser sig!

Svar: Tack så mycket, vad glad jag blir!:)
Berättelser Med One Direction

#2 - - Mrs Nellie Directioner:

Hoppas att det löser sig! Jättebra som vanligt:)

Svar: Tack snälla du vad glad jag blir:)
Berättelser Med One Direction

#3 - - My (1D Novell):

omg älskade Harry, äntligen händer det något här! åhh <3

Svar: Ja, Han Är för underbar!:) <3
Berättelser Med One Direction

#4 - - Tova:

Åh, jättebra! Äntligen!:D

Svar: Tack så jättemycket!:D
Berättelser Med One Direction

#5 - - Matilda:

Jättebra!! Han kommer helt klart förstå :)

Svar: Hoppas det! Nästa del finns ute nu!
Berättelser Med One Direction

#6 - - My Life With Them:

Hej!
Vad kul att du gillade första kapitlet! de andra är nu uppe! http://mylifewiththem.blogg.se/2013/december/chapter-two-2.html#comment

Svar: Okej, då vet jag!:)
Berättelser Med One Direction