What Would You Do - Del 42

- Yes, Eleanor Calder. Svarade hon med en irriterad röst och så väl som jag kände henne så kunde jag höra att hon nyss hade gråtit. Jag frågade vad som hade hänt och  hon lät bara ännu  mer irriterad och jag fattade ingenting. Hon har inte pratat med mig på säkert fyra månader och nu var hon så arg som hon var.
- I know you don't love me but how could you do something like that? Sa hon och jag frågade vad hon menade men fick inget svar innan hon sa "du vet vad jag menar". Men för att vara ärlig, jag vet faktiskt inte.
Louis's perspektiv; 
Jag stod utanför bowlinghallen med en riktigt arg Eleanor i telefonen. Hon skrek och grät samtidigt och det var helt omöjligt för mig att få in ett ord. Jag suckade och lyssnade klart på vad Eleanor och till slut kunde jag säga något. 
- Okay, scream at me isn't a good way to get contact with me. What's wrong? Sa jag och hon började skrika igen.
- I don't know if you were drunk and I don't care if you were..but yesterday you text my sister that I was horreble in bed and I don't know if you really think that but even if you thought that. Why the hell you text her that? Some things you don't say to someone. What whould you think if I went to Lottie and told her how you were in bed? Skrek Eleanor och jag fattade precis ingenting, klart att jag inte har pratat med någon om hur hon var i sängen, eller visst med killarna, dom frågade hur hon var och jag svarade underbar, men det är ju precis vad Zayn säger om Perrie och Liam om Sophia, nu när dom är tillsammans, men ingen annan vet juh. 
- What are you talking about? Of caurse I haven't talked with someone about that, even not the boys. Sa jag.
- But why is it sent from your phone then? I know you  number and it's yours. Sa Eleanor och jag funderade en stund på att jag faktiskt hade fått skumma sms från polisen i New York utan att veta om något och då fattade jag. 
- Okayokay, I was drunk and I'm sorry. Just say to you sister that I was drunk and..I'm sorry again. Sa jag och suckade. Jag ville inte att Eleanor skulle känna något agg mot Em så därför blandade jag inte in henne i detta.
- It was really stupid of you, but Louis..do you really think that? Frågade Eleanor betydligt lugnare nu. 
- Think what? Frågade jag och kände mig lite stressad, jag ville ju in till de andra. 
- That I was horrible in bed? Frågade hon och  jag suckade. För att vara ärlig så kändes det som en lite konstig fråga att svara på till sitt ex och  särskillt när man har en ny flickvän. Jag frågade om det var var viktigt för Eleanor att veta och hon sa ett klart ja till de.
- Okay, no I don't thought that when we were together. But I really have to go now and as I say I'm sorry.
Sa jag och vi la på. Jag gick med tunga steg in mot bowlingen och det enda jag  kunde tänka på var varför. Varför Em gjort som hon gjort. När jag kom in hade de redan börjat. Det var Liam, Niall och Em mot Zayn, Harry och Perrie.

Harry's perspektiv;
Eftersom Louis tog så långt tid på sig att komma in så började vi och jag, Perrie och Zayn ledde stort när Louis äntligen kom in. Zayn kastade i väg sitt klot och fick ner alla tio käglorna och gjorde en kontig seger chest mot Niall.
- You're cheating and now Louis is here. Sa Niall och satte sig på pallen och visade hur dålig förlorare han är. 
- Cheating? How? And so what if louis came? He han be at your team if you want to. Sa Zayn,  för att vi hade inte precis varit direkt handikappade utan Louis. 
- Yeah, but you're too good. Mumlade Niall och Em la en hand på hans axel och sa att det bara var lek. 
- Thank you for that, bro and Em is right..it's just for fun. Louis, how was it with El? Sa jag och vände mig mot Louis, vilket alla de andra också gjorde. Louis suckade och sa att han inte ville prata om det nu, han ville bara ha roligt nu och vi lyssnade på det och fortsatte spela men det syntes på Louis att någo tyngde ner honom. 
- Are you really okay? Sa jag lite diskret till Louis som märke att Em uppmärksammade det. 
- Yes, nothing is wrong. She just wanted to know if my mom really is pregnagt or if it's was a rumour. Sa Louis och jag nickade för att jag var nöjd med svaret. Vi spelade klart matchen och vi vann. Vi gick ut och Zayn gav Perrie en seger puss och sen brjade vi gå mot lägenheterna. När vi kom dit frågade Niall om vi ville spela FIFA, Zayn och Perrie tackade nej och försvann in i Zayn's lägenhet. 
- Eh, no..I think me and Em need time alone now. Sa Louis och tog tag i Em's arm och  vi nickade innan de också försvann, men jag och Liam bestämmde oss för att spela ett tag. 

Emily's perspektiv;
Vi klev in i lägenheten och Louis klev ur sina skor och sa mobilen på byrån i som fanns i hallen innan han vände sig om och  gav med en arg och  besviken blick och blicken sa mer än men tror att en blick kan säga. Jag började nu inse varför Eleanor hade ringt, men jag sa inget. Jag tog bara av mig skorna och gick in. 
- Do you want tea? Frågade jag Louis som satt sig i soffan. 
- No, and I don't think it's so important no. Come here. Sa han ganska bestämt. 
- Wait, I would just..började jag men blev avbruten.
- No, now. Sa Louis och jag gick till honom i soffan och  han frågade först varför ag tagit kontakt med polisen fast jag  inte skulle göra det och  till det hade jag ett svar och det var för att jag var orolig för Harry. Louis började prata om att jag inte skulle oroa mig för honom. Harry är en stark person och om han gör fel så är det killarnas uppgift att lösa det, inte min. Jag häll med om allt han sa och nickade instämmande. 
- Okay, so no more worry for Harry. Can you now tell me why you text my opinion about Eleanor in bed to her sister? You have no idea what my opinion about that is. So why? Sa Louis och på detta hade jag inget svar, eller jo att jag är fruktansvärt avundsjuk på Eleanor men det kunde jag precis inte säga så istället reste jag mig för att gå till badrummet men blev stoppad. 
- Where are you going when I'm talking to you? Frågade Louis och jag suckade.
- To the bathroom and don't follow me. Sa jag argt och kände hur dåligt samvete jag fick. Fick typ ångest över det jag gjort och det gjorde ont i hela bröstkorgen. Jag lämnade vardagsrummet och såg hur Louis satt kvar soffan. Jag gick in och låste dörren efter mig och kollade mig själv i spegeln och det enda jag såg var en tjej som på alla sätt försökte bli som Eleanor men misslyckades varje gång. Nu hade tårarna också börjat rinna och jag såg ut som ett monster med sminket som bara rann och var utkletat. Jag öppnade skråpet för att ta fram sminkborttagning men hittade istället en av Louis's rakhyvlar. Detta kunde bara sluta illa. Jag ville lägga tillbaka den och gå ut till Louis men en röst i mitt huvud sa "Do it. Hurt you. If Louis care, he will save you". Sakta men säkert satte jag mig på golvet och förde rakhyvlen mot insidan av armen och ju närmare huden jag kom ju högre ekade rösten "Do it. Hurt you. If Louis care, he will save you. Do it. Hurt you. If Louis care, he will save you. Do it. Hurt you. If Louis care, he will save you". Jag drog rakhyveln över handleden och hoppades på en knackning på dörren men inget hände för utom att blodet från min arm rann, jag gjorde samma sak igen och hörde fortfarande ingen knackning. blodet och tårarna rann samtidigt som rösten skrek "Do it. Hurt you. If Louis care, he will save you". Jag blev rädd för mig själv och efter trejde snittet försökte jag ropa på hjälp men gråten gjorde att rösten inte höll och därför blev det några snitt till.

Louis's perspekriv; 
Jag suckade och undrade hur länge en person kunde vara på toa. Jag ropade på Em men fick inget svar. What a mess tänkte jag samtidigt som jag reste mig upp för att kolla var hon tagit vägen, men jag hann bara fram till dörren innan jag hörde hur hon satt och grät.
- Em, open the door. Eleanor isn't mad at you. I said that I was drunk when I send it but we still have to talk about it.  Sa jag genom dörren men fick inget svar, istället blev hon tyst och sekunden senare hörde jag henne säga "ao".
- Em, what are you doing? Nothing bad I hope. Open the door now. Sa jag och kunde se framför mig hur hon skadade sig själv. Bilden jag fick i huudet var hemsk och blev ännu hemskare när jag hörde en duns där inifrån.
- Em, open the door now. Sa jag med en viss panik i rösten, men fick inget svart. Istället hyperventilarade hon hastigt tre gången innan det blev helt tyst. Jag spang snabbt till städspåket för att ta extanyckeln till toan men insåg snabbt att den var inne hos Zayn. Utan att tveka sprang jag dit och när jag kom in i lägenheten var de enda som hördes en massa stön fast i denna situation sket jag i det och dom är förmodligen i sovrummet. Jag sprang in i det nedsläckta vardagsrummet och tände lampan och fick mig en chock, de var visst inte i sovrummet. 
- Louis, what a hell..Sa Zayn och tog sig ur Perrie. Jag vände mig snabbt om så jag stog med ryggen mot dem.
- Sorry but I need my key to the bathroom. Sa jag och la till en "now" innaan Zayn hann säga något.
- In the bathroom door. Sa Zayn och innan han hunnit säga något mer så lämnade jag rummet utan att släcka lampan eller eller säga tack. Jag tog nyckel och sprang in till mig och tryckte hårt in den i nyckelhålet så att nyckeln på insidan skulle falla ut och när jag fått upp dörren fick jag en chock fast jag fick se det jag trodde. 
- Em, answer me. Sa jag stressat jag ryckte ut en massa handdukar för att stoppa blodet och sen tog jag blött papper och la det i pannan på henne. 
- Em answer me. What have you done? Sa jag och slog hennes lätt över kinde som man gör när någon har svimmat. Jag fortsatte linda hennes arm. Jag och kände hur hon rörde lite på sig. 
Do it. Hurt you. If Louis care, he will save you. Sa hon kanske 4-5 gånger innan hon kollade på mig, sin arm och mig igen. Jag lindade upp alla handdukar och såg att jag hade fått stopp på blogflödet. Med en handduk under hennes arm tog jag med henne till soffan och vi satte oss där och sa ingenting. Jag höll bara om henne för att visa hur mycket jag älskar henne. Prata om det får vi göra imorgon, för Em somnade ganska snabbt i min famn, jag tog henne till sängen och sen tänkte jag på Zayn och Perrie, som fick sig en chock när jag kom inspringades mitt i deras fina stund som kanske inte blev så fin. Jag kollade en sista gång på Em och gav henne en puss i pannan innan jag la armen om henne och somnade tätt, tätt intill henne så jag känner om hon kliver upp inatt. 
Japp, det var den delen. Vad tyckte du? Kommentera allt du tycker och tänker!:D Kram!

What Would You Do - Del 41

Louis's perspektiv; 
-  Harry, I really think it's a wrong. I mean, I don't got that text and I should if it was real. Sa jag, Harry och Niall nickade instämmande och vi bestämde oss för att strunta i det sms:et och sen gjorde vi oss i ordning och for ni ner till stan och mötte upp Zayn och Liam för att ha en toppen dag. Väl där berättade vi får Liam och Zayn om Domen och om att vi fått en tid för en ny rättegång men både Zayn och Liam tyckte som ni, att vi skulle strunta i det. 

Det blev precis som vi trodde, en kanon dag på stan och nu hade vi just ätit lunch och skulle vänta på Perrie innan vi for och bowlade. Jag satt med killarna och väntade medan Em var på toa när min och Harry telefon vibrerade. Jag tog upp mig mobil från bordet och såg hur Harry gjorde likadant medan de andra bara kollade på oss båda. 
- Read it outloud? Sa Zayn och  Harry nickade. 
- Hi Harry. We know you are in One Direction so we wonder if there are a day you can't come for a new trial. What is best for you? Wednesday or Sunday, please answer so we know.// Police in NY. Läste Harry och jag följde med i mitt eget sms hela tiden tills han kollade upp och Niall frågade om det stod samma i mitt.
- Yes, but Louis of course.
Sa jag och då såg vi hur Em kom tillbaka från toan. Harry kollade på mig med en blick som frågade "är det hon?" jag nickade och Harry suckade. 
- Answer no and I will take it with her.
Sa jag snabbt innna hon kom fram till oss och vi låssades som ingenting. 

Emily's perspektiv; 
Jag kom tillbaka från toan och både Harry och Louis verkade lite spända men det var inget jag ifrågasatte. 
- Ready to meet Prerrie? Frågade Louis när jag  kom fram till dem. 
- No, but let's go. Sa jag och satte mig i knät på Louis. 
- Why not? She's the best girl in the world. Sa Zayn och kollade på mig. 
- No, she isn't. The best girl in the world is Em. Sa Louis och  gav mig en snabb puss. Zayn suckade och vi gick ut och när vi kom ut frågade Zayn igen varför jag sa nej och jag förklarade att jag var rädd för att hon var dömende. Hon är ju trots allt med i världens kändaste flickband nu och eftersom hon är så cool så kanske hon tycker att jag  är mesig något. 
- I sure she don't will think that about you. Sa Zayn och jag nickade och lite länge bort kom en blond tjej som lös upp hela gaten med sin glädje. Hon kom fram till oss och  kastade sig i famnen på Zayn.
- My love, I have missed you so much. Sa hon och Zayn sa det samma och pussade henne och sen kramade hon om de andra killarna och var fortfarande lika glad. 
- And you most be Em. I have heard so much about you. Sa hon glatt och jag nickade. 
- Good things, I hope. Sa jag och försökte le lika brett som henne men det var svårt. 
- Of course it's just good things. Louis would never say something bad. Sa hon och Louis nickade instämmanade. Vi gick mot bowling  hallen och Louis kollade med jämna mellan rum på sin mobill.
- What is it on your phone all the time? Frågade Harry och Louis skakade bara på huvudet.
 
Louis's perspektiv; 
Vi gick mot bowling hallen och  det var kul att se hur Em och  Perrie klickade så bra. Vad som var mindre roligt var att min telfonen ringde non-stop, till slut stängde jag av både ljud och vibration. Både Em och Harry kollade på mig varje gång jag tvingades ta upp den för att trycka bort samtalet. Jag hade inget emot Eleanor men eftersom jag vet hu r svartsjuk och  osäker EM är i sig själv så tyckte jag inte att det var någon idé att prata med Eleanor och speciellt inte när jag är med Em. Så jag bestämde mig för att skriva till Eleanor. 

~ I can't talk right now so, stop call. ~ Skrev jag snabbt och Harry frågade återigen vad som var så viktigt med telefonen och jag visste att det inte skulle gå att neka fr honom länge till, nu  hade till och med de andra börjat reagera. 

~ We're still friends, right? This is really important. Call me Louis, now, now now. ~ Fick jag som svar och jag suckade. Eleanor hade inte pratat med mig på flera månader och  nu ringde hon och verkligen behövde min hjälp och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte brydde mig. Eleanor kommer alltid att betyda mycket för mig även om hon slutade som är god vän, vilket var och är bäst för oss båda, så det ångrar jag inte.
- You can go in, I have to make a call. Sa jag när vi kom fram till bowlingen.
- To who? Frågade Em och jag suckade. Lika bra att bara ärlig.
- To be honest..Eleanor and I don't know why. Just go in. Sa jag och såg hur oron i Em's ögon ökade. Perrie drog med henne in och  kvar blev jag och ringde upp Eleanor för att se vad som var så viktigt. 
- Yes, Eleanor Calder. Svarade hon med en irriterad röst och så väl som jag kände henne så kunde jag höra att hon nyss hade gråtit. Jag frågade vad som hade hänt och  hon lät bara ännu  mer irriterad och jag fattade ingenting. Hon har inte pratat med mig på säkert fyra månader och nu var hon så arg som hon var.
- I know you don't love me but how could you do something like that? Sa hon och jag frågade vad hon menade men fick inget svar innan hon sa "du vet vad jag menar". Men för att vara ärlig, jag vet faktiskt inte.
Vad kan Eleanor vilja och vad tycker Em om att Louis och Eleanor pratar? Kommentera nu. Kram!<3
.

One Shot - I Need Your Love

 INGEN HAR VÄL MISSAT STORY OF MY LIFE, JAG ÄLSKAR DEN SÅÅ MYCKET!
Liz's perspektiv;
Nu hade jag suttit på denna köksstol i säkert en timme och gnällt om att jag inte hade något att göra. Mamma hade flera gången kommit med förslag på saker jag kunde göra men inget förslag dög och min syster hade bara gnällt om att jag skulle lämna rummet, en typisk tråkig söndag. Jag är född och uppvuxen i Holmes Chapel och när jag var liten eller iallafall yngre så var det bra men nu är det faktiskt ganska tråkigt.
- Find a friend to be with? Sa mamma och jag rynkade på pannan.
- Who? Everyone is gone. Sa jag lika negativt som till allt annat mamma hade sagt. 
- Call Harry? He will be home, I met Anne in the shop? Sa mamma och jag satte nästan tungar i halsen. Är Harry hemma? Nej, jag kan inte ringa honom, han är världskänd nu. Jag är förmodilgen ingen för honom nu.  Jag nekade ännu ett förslag och mamma blev irriterad. 
- Okay, Now I don't want to hear you whine more. Go to the store for me. Sa mamma och jag reste mig motvillligt och gick mot affären och på vägen dit kunde jag  inte låta bli att vara orolig. Jag vill inte träffa Harry fast samtidigt vill jag det. För tre år sen gick Harry i min parralell klass och jag har alltid haft ett öga för honom men aldrig vågat säga något, till den dagar då det var för sent, jag slog på tvn och Harry stod i rutan och sa att han skulle flytta från Homles Chapel, även om det aldrig var vi så var det tugnt. 

Väl framme på affären skyndade jag mig att plocka det jag skulle ha och halv sprang till kassorna men å vägen dit krockade jag med en blond lite kortare kille, som var riktigt snygg så det blev bara jättepinsamt.
Wow, be careful. I don't think run in a small store is a good idea. Sa killen med en inlänsk dialekt och log mot mig. Jag trodde jag skulle dö så pinsamt det var för killen hade rätt i att spinga kanske inte var det smartaste.
- Btw, I'm Naill, Niall Horan. Sa han och min hjärna började genast jobba igen.
- Have I met you before? I think I recognize you. Sa jag och kollade på honom. 
- No, but I'm in One Direction. Sa Niall och jag  insåg snabbt att om han är här så bör Harry också vara det. Jag kollade mig omkring och frågade snabbt om Harry också var här.

Harry's perspektiv; 
Äntligen hemma, för det här är hemma. Jag och Niall hade gått till affären för att handla men också säga hej till alla som jobbade där. Jag bad Niall hämta en cola åt oss och för att vara en väldigt liten affär så tyckte jag att det tog väldigt lång tid, jag såg hur han stod och pratade med någon och jag gick sakta närmare för tjej han pratade med såg väldigt orolig ut. Jag stod bakom hyllan så de inte kunde se mig men jag kunde höra dem. 
- Yes, Harry is here, do you know him? Frågade Niall och nu såg jag vem tjejen var. Det är ju Liz. Wow hon har bara blivit finare. Jag log lite för mig själv och lyssnade på deras samtal. 
- Yes, I love him. Sa Liz och det blev helt tyst. Niall kollade på henne och jag log bara för då kom jag ihåg att hennes syster hade sagt till Gemma att hon alltid gillat mig och jag skulle ljuga om jag sa att hon inte attraherade mig. Jag hörde hur Liz försökte rädda upp det hon just sagt och hennes kinder var rödare än rödast.
- So do you love me? Sa jag lite retsamt och klev fram från hyllan. 
- Do you heard me? Frågade hon och kollade bort mot kassorna, vilken söt människa. 
- The store is not that big, come here. Nice to see you again. Sa jag och drog in henne i en kram. Hennes doft var underbar och lika så hennes närhet, utseende, personlighet osv..varför hade jag inte insett allt detta tidigare? Vi stod och pratade när Niall föreslog att vi skulle hänga tillsammans idag, och jag skulle aldrig säga nej. Dock verkade Liz inte lika säker på att hon ville det. 
- Do you really want to spend your time on me? Frågade hon och jag nickade.
- Yes, why shoudn't we? Frågade jag och hoppades att det inte hade något med kändisskapet att göra. 
- You're famous and..Började hon och jag suckade.
- But I still the same person. Please be with us? Sa jag och hon nickade. 
 
Vi gick hem och Niall frågade hela tiden vem det var och jag svarade att det var en gammal kompis som gick på min skola och våra mammor känner varandra. Niall envisades hela tiden om att hon var mer än en gammal vän. Vi hade aldrig varit tillsammans men tanken om oss två har absolut flugit igenom mitt huvud några gången. 
- But I'm not sure I want a relationship. Sa jag precis som jag alltid säger och Niall suckade. 
- I know you want it and you dare to let her in. She's really cute. Sa Naill och jag höll med honom men samtidgit fanns den tanken om att singel är bättre även om jag vet att killarna inte håller med. 
- But you then? You are single shouldn't you find a girl? Frågade jag och Niall suckade. 
- I can handle being single properly. I'm strong in myself and don't sleep with someone every time I drink out. It sounded awful but it's the truth Harry. Sa Niall och det lät hemskt men det är den effekt alkoholen har på mig.
 
Niall's perspektiv; 
Jag och Harry satt och pratade om varför vi killar jämt och ständigt tycker att han ska skaffa en flickvän. Det är för att han lever att singelliv som inte är friskt, eller ibland kan han faktiskt behärska sig men det är väldigt sällan och när jag såg Liz så tycker jag verkligen att hon är rätt tjej för Harry och han hade blivit lite tankspridd efter mötet med henne. Det knackade på dörren och Harry reste sig upp och in kom Liz som såg nervös ut.
- I'll be in the kitchen. Sa jag och lämnade de två i hallen men kunde ändå höra vad de sa. Hon lät väldigt nervös på rösten. Dreas röster kom närmare och närmare köket och jag förstod att det gått in I vardagsrummet. Jag bestämde mig för att göra lite te och gå ut till dem med det men när är jag  kom ut så satt hon i Harry's famn med sina läppar mot honom. 
- Sorry, but I'm still here. Sa jag och Harry skrattade till och kastade en film till mig och tog med sig Liz till ett annat rum och med ett leende på läpparna så lät jag dem gå. 

Harry's perspektiv;
Niall kom in mitt under kyssen, som var underbar. Kanske hade Louis rätt om att ha en flickvän är underbart. Jag och Liz gick till mitt sovrum och hon var så spänd hela tiden, även om jag sa åt henne att slappna av. Vi pratade lite om vad som hade hänt under de tre senaste åren och när vi kom in på kändisskapet blev Liz sådär osäker igen. Hon verkade tro att hon var mindre värd än jag bara för att jag var känd.  
- You know that you are worth as much as I am, right? Frågade jag och kollade på henne. 
- No, I'm not. Sa hon och kollade bort. Jag suckade och tog två fingrar under hennes haka och drog tillbaka hennes blick mot mig och nickade. 
How can I prove to you that I am right? Frågade jag och hon mumlade fram ett "jag vet inte". 
- Does this work? I love you no matter what. Even if I'm famous and I don't lika to say that about myself. I'm still just a normal teenager. Sa jag och la mina läppar mot hennes och denna kyss kändes lika bra som den första i soffan för ett tag sen. 
-  
No, because I know you're saying it to everyone. Sa hon och jag suckade besviket, neka det var ingen idé.
Yes, in a way, but it's when I'm drunk and don't have anyone to say it to. I've never said "I love you" to a girl as sober, have not dared, but now I dare. Sa jag och blev själv förvånad över hur bra formulering jag fick fram det i, och det verkade Liz också bli. Hon log sitt finaste leende och jag drog in henne i en kram och pussade henne några gången på munnen som gick över till ett underbart hångel. Vi låg där och bytte saliv ett tag innan vi insåg att det kanske vad bäst att gå ut till Niall igen. Vi reste oss från sängen och gick ut till Niall som bara log mot oss. Vi satte oss i soffan och Liz satte sig nära mig och jag la armen om henne och såg hur hela Niall sken upp. 
- A new coulpe? Frågade Niall och jag kollade på Liz som nickade. Jag gav henne en snabb puss. 
- Yes, and I love her. Sa jag till Niall som stolt sa grattis och killarna skickade också grattis-sms samtidigt. Jag förstod snabbt att Niall var den som sagt det till dem och jag var så glad.
- He never understood what love is really like, he fellt it for the first time looking in your eyes. Nynnade Niall och jag slog till hans på armen och Liz gav i från sig en "aw". 
- I love you Liz, thank you Niall is right. Sa jag och hon log bara mot oss båda.
- I love you too. Sa hon och pussade mig ännu en gång och hon stannade över natten också. Så lycklig. 

Så det blev en One Shot idag. Hoppas Liz blev nöjd med den. Vad tyckte du? Kommentera nu fina ni!:) 
Visa fler inlägg