What Would You Do - Del 18

Emily's perspektiv; 
Jag låste upp och kramade henne länge innan vi lämnade rummet. Alice frågade hur jag visste att hon vam där och jag svarade bara att jag ville hem vilket hon nöjde sig med tills vi kom till busshållplatsen då hon frågade vad hon skulle säga till mamma och pappa och helt ärligt orkade jag inte bry om det just nu.

-  I don't care..it's your problem I have helped you enough. Sa jag och började gå hem åt, Alice tog bussen.

Louis's perspektiv;
Det hade nu gått 20 minuter sen Emily lämnade min lägenhet och sen helt stumm och glott rakt in i väggen. Jag kan bara inte förstå vad jag har gjort för att förtjäna detta, och att hon stack utan någon förklaring får mig att gråta. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till men jag tillät mig själv att gråta, tårarna bara forsade ner för mina kinder. Allt var bara svart. Jag la mig ner på soffan och grät ännu mer. Jag grät så mycket att jag inte ens märke att någon kom förrän jag kände en hand på min axel och i vanliga fall hade jag vände mig om för att se vem det var som nu orkade jag inte ens det.
- Louis? Frågade någon och jag hörde direkt att det var Harry.
- No. Sa jag och tryckte huvudet ännu längre ner i kudden i hopp om att Harry skulle lämna mig. 
- Louis, what's wrong? and you can't say nothing. Sa Harry och vände mig mot honom.
- She'e gone okay, go. Sa jag irriterat och suckade. 

Harry's perspektiv; 
- She'e gone okay, go. Nästan skrek Louis och och jag såg på honom att han hade gråtit ett tag nu. Jag förstod att det var Emily han pratade om men vad menade han med att hon var borta.
- What do you mean with "gone"? Frågade jag och just då kom de andra in. Liam gick direkt fram till Louis och frågade vad som hade hänt och jag beättade vad jag visste, vilket bara för att Em vad borta. Liam ställde samma fråga som jag just ställde innan de kom in.
- She just left me here twenty minutes ago without a reason. Sa Louis lite lugnare.
- What does she said before she left you? Frågade Liam som satt sig bredvid mig och Louis skakade bara på huvudet och mumlade ingenting, for hon verkligen utan att säga något alls, det känns verkligen inte som det. Mitt i den hemska stämmningen ringde min mobil. Jag kollade på displayen och suckade innan jag visade mobilen för Zayn som som nickade occh tryckte på svara.
- Hi Harry, how are you? Frågade han och jag suckade.
- Huh. I'm fine..what do you want? Sa jag sen och lät kanske lite arg men han förtjänar det.
- I just want to see if you boys are ready for the interview and say that you have to be there 9:45am. Sa han. Jag suckade och funderade på om jag skulle fråga honom vad han hade gjort men Emily som jag lät bli och satt vi var redo inför imorgon och sen la jag på. Vi har verkligen försökt få kontakt med Louis som han var verkligen ledsen.
 
Emily's perspektiv; 
Det tog mig ungefär en timme att ta mig hem, nog för att jag gick väldigt sakta och sen gick jag förbi parken där jag satte mig och grät. Jag vet inte om jag har gjort det rätta, det kändes som det när jag lämnade Louis fast jag börjar tveka, jag älskar honom och han är den första som fått mig att känns så här. Jag tårkade tårarna och gick in i lägenheten och möttes av mamma.
- To the living room. Sa hon och pekade på vardagsrummet. Jag tog av mig skorna och där inne satt Ben och Alice. Jag satte mig ner i soffan och mamma gjorde detsamma.
- Tell us how you found Alice. She said that you let her out. Sa hon och jag fick en chock, hade hon på allvarligt sakt sanningen. Jag kollade på Alice samtidigt som jag kände hur tårarna ville komma igen.
- I don't want to talk about it, but she's home now so everything is okay. Sa jag och mamma skakade på huvudet samtidigt som hon sa att ingenting är okej när det handlar om familjen. Jag suckade och ville inte prata om Louis nu, jag ville inte sitta och elta vad jag gjort idag. 
Emily..answer me. Sa mamma argt och jag bara stirrade på henne. Jag kände mig så orättvist behandlad, om de bara visste vad jag hade gjort idag. Jag tänkte på det och började gråta och familjen kollade på mig. Mamma frågade otroligt vad som hänt och jag berättade sanningen om hur jag hade lämnat Louis för att hämta Alice och gick sen till mitt rum och det var ingen som följde mig. 
Em, can I talk to you? Sa Alice och satte sig på sängnen bredvid mig och jag nickade bara åt henne. Hon började berätta hur mycket hon uppskattade det jag hade gjort för henne men sen sa hon att jag inte skulle behöva lämna Louis för henne.
- Al, you're my sister and even if you are really annoying sometimes, I love you. Sa jag och försökte le.
- Em, I love you too but this is so unfair, can I do something for you? Frågade hon och lät ledsen. 
- That's life..you can't. It's over you can see it in the interview tomorrow, can you leave me alone for a while? Sa jag och Alice kollade på mig en stund innan hon kramade om mig och viskade att allt skulle gå bra, Jag log mot henne en sista gång innan hon stängde dörren efter sig. 

Louis's perspektiv; 
Väckarklockan gjorde sitt jobb klockan 7:45am. Jag gnuggade mig i ögonen, om det var något jag ville just nu så var det att ligga kvar i sängen hela dagen, men jag hade fans, det bästa någonsin som skulle underhållas. När intervjun är klart kan jag åka hem och lägga mig igen, vilket inte riktigt är samma sak, men det får funka. Jag klev upp och gjode kaffe till mig själv när Liam kom in och frågade om han kunde äta frukost med mig, vi satt där ett tg och sa ingentng till varandra, det var väldigt skönt med en tystnad som denna på morgonen.
- How do you feel today? Frågade Liam efter en stund och jag ryckte på axlarna.
- Neither better nor worse, I miss her. Sa jag och suckade. Han nickade och frågade inget mer. Det syntes nog på mig att fågor var det sista jag ville ha. Ett tag senare reste sig Liam och gick in till sig för att göra sig i ordning. 8:45 möttes alla på parkeringen för att ta Harry's bil till intervjun. Den var stor och vi ska prata om allt idag och jag lär ju inte slippa undan kärleksdelarna. Men det är bara att bita ihop, som kändis får man inte visa sig svag och verkligen inte för sig publik. Vi klev ur bilen och gick upp till teamet och stylisten, Lou alltså. När vi kom upp möttes vi av en glad Paul som hade varit henne hos sin dödssjuka son i Ireland.
- Hi how are the little now? Frågade Liam och kramade om Paul. 
- Thanks you for asking, he is better now and he will survive. How are you? Sa Paul och kolade på oss.
- We are fine, this is so excited. Sa Niall och Paul vände sig mot mig. 
- And you? You look so tired. Sa Paul och vände sig mot mig. Jag vet inte om jag ska bli glad för att han känner oss så pass väl att han ser om något inte står rätt till. 
- I am but I'm still fine. Sa jag och kramade om Paul. Vi eller iallafall jag hade saknat honom. Speciellt när personen som tar Paul's plats är Carl, han är inte alls snäll. Jag vände mig om och möttes av just Carl, han hejjade glatt och gick sen vidare. En halv timme senare stod vi klara utanför intervju och kunde gå in och börja den. Till en början gick det bra, vi pratade om hur roligt det ska bi att avsluta TMH-tour och sen få en paus innan vi börjar på WWA-tour. Det var ju även nu vi sa att vi skulle åka till Europa och det kändes riktigt bra. Men efter att det roligt så kom vi till det som jag mest av allt skulle slippa. 
- It's was a year ago sinceyou where here an in a year so much can happen. Who are you at in a relationship? Frågade intervjuaren och  hon hade rätt mycket, väldigt mycket kan hända på ett år.  Liam och  Zayn räckte upp händerna och  hon log.
- Yes, Zayn you're engaged so i have to say congratulationsto you. Sa hon och Zayn log stort. Jag ver så glad för hans skull. Han och Perrie är verkligen gjorda för varandra. 
- Thank you so much, I'm really happy with my life right now. Sa han och sträckte stold på sig. intervjuaren vände sig sen mot Liam för att kolla lite med han om Sophia och Liam sa också att han var glad och även dom två är väldigt fina tillsammans. Hon är som gjord för honom. 
- Niall and Harry is still single, but Louis? What about you. I know it is unfortunately not kept between you and Eleanor and I have hread thatthere is a new girl in your life. Sa hon och nickade mot oss. Jag kollade mig om och såg hur glad Carl såg ut att vara, jag började ana om det kanske var han som var aledningen till detta.
It was, though to be honest I don't know what happened, but I am also single now. Sa jag ärligt.
No, what sad to hear. Did you go too fast or Eleanor left in your head? Frågade hon sen. 
- Me and Eleanor are still good friends and she isn't the reason. It went fast but I think we was ready to it but we wasn't, so I'm single. Sa jag och kollade in i kameran som var riktad mot mig. När de hade flyttat undan den suckade jag lätt åt att hela världen visste att jag var singel, något som jag inte trivdes med.
Okej, detta kanske blev en tråkig del. men sånn finns också..tyvärr mellandel kallas det också. 
Ska se idol nu, rättar eventuella stavfel sen. Snälla kommentera även om delen inte var så bra!
#1 - - Liza:

Jätte grymt kapitel!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Svar: Tack så jätttemycket om du bara visste hur mycket de betyder!:)
Berättelser Med One Direction

#2 - - Tova:

Nej, men han måste leta upp henne!:(

Svar: Vi får se vad som händer!:(
Berättelser Med One Direction

#3 - - My (1D Novell):

jättebra del! inte alls dålig:D

Svar: Åh, tack jag tyckte den va lite seg, men kanske inte:)
Berättelser Med One Direction

#4 - - Mrs nellie Directioner:

Jag tycker att dina noveller äger!!!!! Men snälla skriv lite oftare,jag får damp!!!!!

Svar: Kul att du gillar mina noveller men jag kan inte skrivs oftare!:(
Berättelser Med One Direction

#5 - - Anonym:

Väldigt bra. Men nu måste han snart inse att Carl har något med det här att göra..saknar dem. Men jättebra del,inte alls tråkig. Var får du dina idéer ifrån? Kram!

Svar: Tack så jättemycket. Ja vi får hoppas han inser det så han kanske kan göra något åt detta. Jag vet inte livet, andra noveller och fantasin, mest fantasi för jag hittar på typ allt;) Kram!
Berättelser Med One Direction

#6 - - Emma:

Superbra!

Svar: Tack så mycket!:D
Berättelser Med One Direction

#7 - - Matilda:

Så daaamn bra!!

Svar: Tack snälla du!!
Berättelser Med One Direction