One Shot - Help when you need it most.

 Matildas perspektiv:
- Matilda, listen to me. Skrek mamma och jag orkade verkligen inte med henne länge. Det var nu tredje dagen i rad som jag och mamma bråkade och inte bryde hon sig om det heller.
- I can't be bothered with you anymore. You never understand how I feel. 
Skrek jag och stängde ilsket dörren bakom mig. När jag kom ut på London's gator var dom lika ledsna som jag. regnet öste ner och jag hade ingen aning om vars jag skulle gå, jag satte in hörlurarna och musiken på högsta och började gå mot stan. Det slutade iallafall med att jag gick till Nando's och satte mig en stund. När jag kom det var jag genomblöt av regnet och expiditen kollade snett på mig när jag bara gick in och satte mig. Jag slog mig ner vid ett bord bredvid ett annat bord där det satt fem killar. Tre av dem var rättt lugna medan två av dom pratade högt och glatt om det mesta, så det var intresant att lyssna på. 
- Sorry but you have to order something if you want to sit here. Sa tjejen i kassan som just kommit fram till mig. Jag suckade och stack ner händerna i fickorna som var tomma. Jag suckade högt. 
- No money and I have no where to go right now. Sa jag och kollade ut mot gatan där regenet fortfarande öste ner. Hon som jobbade där envisade som att jag var tvingen att gå så till slut reste jag mig och just när jag skulle gå var det någon som pickade mig på axeln.
- I heard everything. What do you want? Killen som just hade ställt frågan var en av de fem killarna som satt vid bordet bredvid. Killen kollade på mig med sina starka gröna ögon och han lockiga, väldigt lockiga hår stod ut åt alla håll samtidigt som han smilegropar kom fram ju mer han log. 
- It's okay, but thank you. Sa jag och skulle börja gå men killen tog tag i min arm så att det inte gick.
- No, it is not. What do you want? I'll pay for you. Sa killen och viftade med menyn som han plockat upp från bordet vid stod bredvid. Jag envisades om att jag inte ville ha något när killen plötsligt vad mig sätta mig ner innan han gick till kassan och som jag kunde se så beställde han något. Efter ett tag kon han tillbaka med en kycklingmacka.
- This is my favorite, it tastes so good. Sa han och gav mig brickan med mackan och en tom mugg. 
- What do you want to drink? Frågade han och reste sig upp. 
- Take you favorite. Sa jag och  kollade på honom, jag följde varje rörelse han gjorde. 
När han kom tillsaka satte han sig på stolen mitt emot mig och iaktog mig medan jag åt av mackan. Jag kollade på det fyra killerna som satt vid bordet där killen framför mig satt först. Alla fyra kollade mot oss och det störde mig. 
- Your friends staring at us. Sa jag och nickade mot bordet bakom oss. Harry vände sig om jag sen tillbaka till mig och log.
- Let them gloat. What's your name anyway? Jag kollade lite snett på killen farmför mig som verkade vara så avslappnad. 
- Matlida, and you? Han kollade på mig med en konstig blick, typ som om jag var sum i huvudet.
- Do you don't you know that? Frågade killen och log mot mig samtidigt som han lär väldigt förvånad. Jag kollade på honom, och han såg så självsäker ut. Jag skakade på huvudet och han log. 
- My name is Harry, Harry Styles. Sa han sen och kollade på mig som om jag skulle veta vem han var. Jag skakade på huvudet och sa att jag inte visste vem han var och han såg fortfarande förvånad ut. 
 
Harry's perspektiv; 
Den blyga men väldigt narturliga tjejen som satt framför mig hade ingen aning om vem jag var. Nog för att alla inte gillar One Direction så började jag tro att hon levt i en plastburk hela sitt liv. Vi satt där jag pratade och jag berättade att jag var med i One Direction, hon nickade bara och ja insåg att det inte var något som intreserade henne. Efter en stun kom killarna förbi bordet. 
- Harry, let's go. Sa Niall utan att stanna vid vårat bord. Jag frågade Matild om hon skulle hem, hon skakade bara på huvudet. Jag  frågade varför hon inte ville hem och svaret var att hon hade bråkat med sin mamma. 
- Follow us home? Sa jag och kollade på henne, att lämna henne här ensam kändes inte allt för bra. Efter många om och men följe hon med oss hem och ju mer tiden gick ju mer avslappnad blev hon och jag tyckte om henne mer och mer, en ny vän och jag älskar vänner. Vi pratade om allt och inget och Matilda och Niall kom snabbt bra överrens även om de är två helt olika personer. Niall är pratglad, busig och helt galen medan Matilda är raka motsatsen, än så länge. Fast om hon fortsätter umgås med oss så lär hon bli som Niall till slut, han har ju den effekten på folk. Det är ett under att jag, Zayn och Liam inte är lika galna som Louis och Niall. 
- Are they always like that? Frågade Matilda efter en stund samtidigt som pekade på Louis och  Niall som låg på golvet och brottades. Jag skrattde till och nickade och hon fnissade till. Jag vet inte om jag är knäpp men det kändes väldigt bra att vara med Matilda och jag kan inte säga att jag har känslor för henne men jag tror stakt på en bra vänskap som sen kanske utvecklas till kärlek, vad vet jag. Det blev kväll och dags för Matilda att åka hem. 
- I'll drive you. Sa jag snabbt eftersom jag ville vara vara säker på att hon gick hem. Matilda kollade lite snett på mig och sa att hon kunde gå, men jag tänkte inte ge mig. 
- As I said, I'll drive you. Upprepade jag och kollade på henne.
- Give up and let him drive you, he want that. Sa Niall och det slutade med att jag äntligen fick köra hem henne. 
När vi kom hem till henne tackade hon för sjutsen och gick mot det radhus som jag antog var hennes. Jag skulle just starta bilen och köra iväg när jag såg att hon inte kom in. 
- What's wrong? Frågade jag genom det neddragna fönstret.
- No, or the door is locked and I have no keys. Sa hon och satte sig på bron. Jag bad henne följa  mig hem igen och sova i mitt gästrum. Aldrig att jag tänker lämna henne här. När vi kom tillbaka till min lägenhet hade killarna gått till sina lägenheter. Jag gick till förrådet för att hämta resesängen som Matilda skulle sova in men när jag kom dit så kom jag på att Louis hade den inne hos sig. När jag kom dit så frågade Louis såklart varför jag skulle ha den.
- Matilda should sleep with me when no one was at home with her. Förklarade jag och Louis kollade på mig med stora ögon och eftersom det var just Louis, juste, Louis Tomlinson och ingen annan som stod framför mig så slapp jag inte undan dessa retsamma kommentarer som han alltid ska komma med. 
- Take it easy bro, you've just met. Louis log mig samtidigt som kan vek ihop sängen.
- What do you think I should have to bed? goodbye. Jag tog sängen och lämnade Louis's lägenhet. När jag kom tillbaka sa Matilda att det kändes konstigt att sova här man att hennes mamma inte brydde sig om att hon vad borta. det gjorde ont i hjärtat att hon kände såg.
- Can not be the most comfortable bed but hope you can not sleep anyway, and you, your mother loves you even if it may not always seem so. Sa jag och Matilda nickade lite lätt.
- Thanks for your help.
- With pleasure. Is everything okay? Frågade jag och hon kollade ner i golvet. 
- Mm, I'm just worried about my and my mother's relationship. Jag suckade och tänkte tillbaka till nör jag var 15, det var många gånger jag blev arg på mamma eller Gemma, det hör till tånåren. Men sen när jag flyttade so lärde jag mig att uppskatta familjen på ett helt annat sätt. 
- Don't be, as I said, she loves you and are here if you need to talk. 
- Thanks again Harry. It means a lot. Sa Matilda och nu kunde jag höra uppskattningen i hennes röst. 
- I know. Go to bed. I am here for you have fallen asleep. Jag satte mig på sängkanten efter att Matilda krypt ner under täcket. Jag satt och kollade på henne och hon på mig, det kändes lite konstigt som bra också. 
- Sing something? Sa Matilda och jag började fundera och bestämde mig för Through the dark. 

♫ You tell me that you're hurt and you're in pain and I can see your head is held in shame,
But I just wanna see you smile again, see you smile again

But don't burn out even if you scream and shout
It'll come back to you a nd I'll be here for you

Oh I will carry you over fire and water for your love
And I will hold you closer, hope your heart is strong enough
When the night is coming down on you, ee will find a way through the dark

I wish that I could take you to the stars, I'd never let you fall and break your heart
And if you wanna cry or fall apart, I'll be there to hold you. 

Och när jag sjungit min del av den så hade hon faktiskt somnat och lika fin var hon för det. Jag  log för mig själv och böjde mig framåt för att placera att ltt puss på hennes ena kind innan jag också gick och la mig. Pussar var 100% vänskaplig. Matilda kändes nästan som att hon kunde bli som en syster efter en lång vänskap. Kärleken tror jag inte kommer finnas. Men en fin vänskap är nog så bra. Jag log och somnade med det leendet på läpparna.
Aw, Harry, alltid lika hjälpsam!;) Jag tyckte att det var dags för en One Shot som blev väldigt lång. Denna gång var det Matilda som fick en och jag hoppas hon blev nöjd. Kommentera vad ni tyckte!:D 
GRATTIS TILL UNDERBARA, BÄSTA OCH FINASTE ZAYN, ÄLSKAR HONOM!:D<3

Kommentera Del 24 som finns under denna!:D Kram!! 
#1 - - Matilda:

Åh den va jättefin vännen, danke ;)♡

Svar: Vad roligt att du tycker det!!:D Varsågod!:D
Berättelser Med One Direction

#2 - - Emma:

Jättefin och jättebra!

Svar: Tack så mycket!!:D
Berättelser Med One Direction

#3 - - Tova:

aw, Harry, gulle..alltid så hjälpsam!:)

Svar: ja, han är för underbar!!:)
Berättelser Med One Direction

#4 - - Anonym:

jag längtar till nästa!! När kommer den?

Svar: Förhoppningsvis ikväll:) Kram<3
Berättelser Med One Direction