She's not afraid, chaper 13
Senaste:
Efter ett par timmar låg vi på varsin handduk i hopp om att få lite färg på kropparna.
- This is amazing, it's perfect. Jag log mot Kendra och nickade.
- Or you maybe rather to lay here with Niall? Sa hon skrattandes samtidigt som hon la satte sig upp. Jag av tanken att jag och Niall skulle vara här en dag.
- Haha, yes, than it had been absolutely perfect. Sa jag skämtsamt som om Kendra inte dög till sällskap. Kendra log mig lite löst på armen och la sig ner igen och lite bruna blev vi allt den eftermiddagen.
Efter ett par timmar låg vi på varsin handduk i hopp om att få lite färg på kropparna.
- This is amazing, it's perfect. Jag log mot Kendra och nickade.
- Or you maybe rather to lay here with Niall? Sa hon skrattandes samtidigt som hon la satte sig upp. Jag av tanken att jag och Niall skulle vara här en dag.
- Haha, yes, than it had been absolutely perfect. Sa jag skämtsamt som om Kendra inte dög till sällskap. Kendra log mig lite löst på armen och la sig ner igen och lite bruna blev vi allt den eftermiddagen.
• Niall's perspektiv •
- Don't worry, they will not leave without you. Jag kollade upp och möttes av Liam. Jag suckade och frågade hur han visste att det var kust de jag tänkte på. För om jag ska vara ärlig så satt jag med en oro inom mig om att dom skulle åka utan att ens fråga mig om jag ville följa med.
- Zayn told us about your talk this morning and I totally agree with him. Harry hade kommit in i bussen och kanske hade han sett på mig hur jag satt och ikatog varje rörelse som Louis och Zayn tog. Harry kollade på mig med en djup och allvarlig blick, en sån blick som alla tjejer hade smällt av, själv tyckte jag att den var lite obehaglig.
- But I don't know if she fell the same about me. Sa jag lite osäkert för säkert tionde gången idag.
- No, and as I said you'll never know if you dont ask. Let's so Nialler. Zayn's huvud stack in genom turnébussens dörr. Jag reste mig upp och följde med mina 'big brothers' till London. Jag var nervös, visst har jag gillat en tjej förut men inte på det sättet som jag gillar Bianca och jag har aldrig direkt pratat med tjejen själv om mina känslor.
- What if this goes to hell..mumlande jag lite tyst för mig själv men tydligen högt nog för att Louis och Zayn hörde mig.
- Stop it Niall. You have to believe in yourself and this is not the Niall I know. Where is my irish brother who always are proud of him self? This is not him. She can't love you if you don't you. Louis lät nästan lite irriterad när han sa det men det kanske behövdes.
- Zayn told us about your talk this morning and I totally agree with him. Harry hade kommit in i bussen och kanske hade han sett på mig hur jag satt och ikatog varje rörelse som Louis och Zayn tog. Harry kollade på mig med en djup och allvarlig blick, en sån blick som alla tjejer hade smällt av, själv tyckte jag att den var lite obehaglig.
- But I don't know if she fell the same about me. Sa jag lite osäkert för säkert tionde gången idag.
- No, and as I said you'll never know if you dont ask. Let's so Nialler. Zayn's huvud stack in genom turnébussens dörr. Jag reste mig upp och följde med mina 'big brothers' till London. Jag var nervös, visst har jag gillat en tjej förut men inte på det sättet som jag gillar Bianca och jag har aldrig direkt pratat med tjejen själv om mina känslor.
- What if this goes to hell..mumlande jag lite tyst för mig själv men tydligen högt nog för att Louis och Zayn hörde mig.
- Stop it Niall. You have to believe in yourself and this is not the Niall I know. Where is my irish brother who always are proud of him self? This is not him. She can't love you if you don't you. Louis lät nästan lite irriterad när han sa det men det kanske behövdes.
Zayn nickade instämmande från framsätet och till och med Paul som aldrig brukar lägga sig i våra samtal höll med om det Louis sa. Paul kolla på mot mig i baksspegeln och nickade.
Fyra timmar senare landade vi i London och Louis flög direkt vidare till Manchester där Eleanor's examen skulle vara och eftersom Louis egentligen inte kunde komma så kommer hon nog bli glatt överraskad. Zayn skulle fira Perrie i förskott så Paul skulle köra honom dit och på vägen dit skule dom släppa av mig hos Bianca.
- Good luck Niall. See you in Spain. Jag gav Zayn och typisk Ziall kram och klev ur bilen och såg den sen försvinna utom synhåll bakom en kurva. Jag tog nervöst av mig mina älskade solglasögon och gick mot Bianca's dörr. Dette började på riktigt bli lite läskigt. "Where is my irish brother who always are proud of him self? This is not him." Louis's ord ekade i bakhuvudet. Jag tryckte hårt in ringklockan och väntade och dörren öppnades men inte av Bianca, framför mig stod Kendra med gråten i ögonen och såg allmänt sliten ut.
- Good luck Niall. See you in Spain. Jag gav Zayn och typisk Ziall kram och klev ur bilen och såg den sen försvinna utom synhåll bakom en kurva. Jag tog nervöst av mig mina älskade solglasögon och gick mot Bianca's dörr. Dette började på riktigt bli lite läskigt. "Where is my irish brother who always are proud of him self? This is not him." Louis's ord ekade i bakhuvudet. Jag tryckte hårt in ringklockan och väntade och dörren öppnades men inte av Bianca, framför mig stod Kendra med gråten i ögonen och såg allmänt sliten ut.
- Oh, is something wrong? Frågade jag och kände hur dumt det lät. Som om jag inte kunde se att något var fel. Jag ändrade mig och frågade vad som var fel. Kendra suckade bara och gick in huset. Jag gick med osäkra steg efter henna och i vardagsrummet satt Bianca minst lika ledsen som Kendra om inte ledsnare.
- Bianca, talk to me. Sa jag och i denna situation kändes det helt nartuligt att bara få in henne i min famna och hålla om henne. Enkelt kunde jag känna hur hon skakade och hyperventilerade.
- She's gone. Bianca skrek ut dom orden i panik och jag skakade på huvudet och försökte förstå vem hon pratade om. Jag frågade vad hon menade och till svar fick jag henne mobil placerad framför ögonen.
- Bianca, talk to me. Sa jag och i denna situation kändes det helt nartuligt att bara få in henne i min famna och hålla om henne. Enkelt kunde jag känna hur hon skakade och hyperventilerade.
- She's gone. Bianca skrek ut dom orden i panik och jag skakade på huvudet och försökte förstå vem hon pratade om. Jag frågade vad hon menade och till svar fick jag henne mobil placerad framför ögonen.
Jag hann inte mer än läsa smset och förstå vad som hade hänt innan en kvinna kom in i rummet och kramade om Kendra.
- Are you Liam? Frågade kvinnan och jag skadade på huvdet och tveknade, kände hon igen mig?
- No, I'm Niall and yeah..I just arrived here. Who are you? Frågade jag.
- No, I'm Niall and yeah..I just arrived here. Who are you? Frågade jag.
- Kendra's mom. Are you also in One Direction? I'm here to take the girls home. It has happend a bad thing.
- Yes I am and I know. But can Bianca stay here with me? Frågade jag och Bianca själv nickade lite lätt medan Kendra's mamma tvekade lite men till slut fick Bianca stanna. Kendra och Hennes mamma åkte hem til sig. Själv satt jag bara kvar med Bianca i en sorglig tystnad. Bianca bröt tystnaden.
- Thank you for comming but how did you knew? Jag strök hennes över håret och suckade.
- I didn't knew. I was here to tell you something else but it's not so important anymore. I'll let you talk first. Bianca nickade och kollade på mig med en tacksam blick och började mumla att hon inte förstod vad hon hade hänt eller varför och han nickade mest bara lite för jag ville att hon skulle få prata av sig.
- I didn't knew. I was here to tell you something else but it's not so important anymore. I'll let you talk first. Bianca nickade och kollade på mig med en tacksam blick och började mumla att hon inte förstod vad hon hade hänt eller varför och han nickade mest bara lite för jag ville att hon skulle få prata av sig.
• Bianca's perspektiv •
"Mamma är död", det var så svårt att förstå och kanske ännu svårare att acceptera. Jag visste ju att depressioner kunde slå om när som helst, men ändå, igår var hon hur glad som helt och i natt tog hon livet av sig. Egentligen visste jag inte om jag skulle vara mer ledsen för att jag förlorat henne eller arg för att hon lämnat mig, det var nog en blandning av både känslorna som befann sig i min kropp just nu. Jag halv låg i Niall's armar och pratade non-stopp tills jag insåg att han aldrig ens fått säga det han egentligen kom hit för.
- Niall, why are you here? Frågade jag och vände huvudet uppåt mot honom.
- Eh, Bianca..I guess..or..no..it's nothing. Svarade Niall. Jag skakande på huvudet och fortsatte kolla på honom. Han gav sig till slut och började sen berätta om första gången vi träffade varandra, att det faktiskt var ett lite konstigt sätt att stöta på varandra på Dublin's regniga gator.
- Eh, Bianca..I guess..or..no..it's nothing. Svarade Niall. Jag skakande på huvudet och fortsatte kolla på honom. Han gav sig till slut och började sen berätta om första gången vi träffade varandra, att det faktiskt var ett lite konstigt sätt att stöta på varandra på Dublin's regniga gator.
- I like you, I really do. I've missed you so much while I have been away..I dare..for the first time in my life say..I'm in love with you. And I would ask if you want to follow me to Spain. Jag log lite generat åt det som Niall just hade sagt, menade han allvar, fast å andra sidan hade jag inte råd efter de två impulsiva resor till Ireland men jag ville verkligen och nu när mamma inte längre finns har jag möjlighet till det. Hade hon levt så hade jag inte vågat åka någonstans eftersom jag alltid var tvungen att vara redo att kunna åka till henne.
- You look so nervous..are you that? Niall nickade och jag log mot honom.
- Don't be..I love you too and I really want to follow you but I'm not sure I can. I'm not that rich after two travels to Ireland.
- Forget the money. You'll folow me with our plain and I will with happines give you money for the travels to Ireland. And don't say "you don't have to do that" cuz I'll do it anyway. Niall nog och jag insåg ganska snabbt att jag var tvungen att ge mig. Jag log och kollade på Niall. Han fick verkligen de mökra stunderna att kännas ljusa, som ledsna jag att le. Möte blickar möttes ett tag innan Niall lutade sig framåt så att våra läppar möttes istället. Niall's läppar mot mina var kanske det godaste jag haft på mina läppar, de var så mjuka.
- Are you going to the hospital? Frågade Niall.
- I'll go there tomorrow. Now I just want and need day home with you..you stay over the night, huh?
- Yes, don't ask of course I stay here, for you.
- You look so nervous..are you that? Niall nickade och jag log mot honom.
- Don't be..I love you too and I really want to follow you but I'm not sure I can. I'm not that rich after two travels to Ireland.
- Forget the money. You'll folow me with our plain and I will with happines give you money for the travels to Ireland. And don't say "you don't have to do that" cuz I'll do it anyway. Niall nog och jag insåg ganska snabbt att jag var tvungen att ge mig. Jag log och kollade på Niall. Han fick verkligen de mökra stunderna att kännas ljusa, som ledsna jag att le. Möte blickar möttes ett tag innan Niall lutade sig framåt så att våra läppar möttes istället. Niall's läppar mot mina var kanske det godaste jag haft på mina läppar, de var så mjuka.
- Are you going to the hospital? Frågade Niall.
- I'll go there tomorrow. Now I just want and need day home with you..you stay over the night, huh?
- Yes, don't ask of course I stay here, for you.
Jag satte mig till rätta i hans armar och mötte han ännu en gång med mina läppar mot hans och så satt vi länge innan vi beställde pizza och såg på film resten av kvällen för en stund glömde jag faktiskt bort allt som hade med mamma att göra, det var bara Niall som fanns i mina tankar och i min närvaro också. Vilken underbar person han är, trots att han är världskänd.
Del 13, jag ber om ursäkt för att den dröjde men det har varit hägsommar här hela veckan, upp mot 30 grader och varmt vamt, och då finns det ingen lust till att sitta inne och blogga + att jag varit borta i olika stugor och så, bli inte förvånade om det händer igen. Sommaren är trots allt inte så lång att man slösa bort den!;)
Lite sorglig del & lite kärleks del. Vad tycker ni om den? Kommentera gärna!:D Kram!
Del 13, jag ber om ursäkt för att den dröjde men det har varit hägsommar här hela veckan, upp mot 30 grader och varmt vamt, och då finns det ingen lust till att sitta inne och blogga + att jag varit borta i olika stugor och så, bli inte förvånade om det händer igen. Sommaren är trots allt inte så lång att man slösa bort den!;)
Lite sorglig del & lite kärleks del. Vad tycker ni om den? Kommentera gärna!:D Kram!
Jättebra!