❤ She's not afraid ❤

Att vakna i samma sked-position som man somnade i var härligt och ännu härligare var det när jag vände mig om och möttes av Niall's mjuka sovande andning, han är verkligen söt när han sover. Mitt beundrande av gulliga Niall avbröts av att min mobil vibrerade till och jag kunde inte låta bli att le är det stod Pontus på displayen. 

~ How are you? Mom told me about your mom today and I'm so sorry. Even if we not have the same contact we once had so should you know that I always be here for my "wife". Love you friendo. ~ 

Mitt leende blev bredare när jag läste avslutningen på Pontus sms. Tänk att vi gifte oss på dagis toaletten, jag minns så väl hur Pontus sa "dig ska jag älska i död och lust" samtidigt som han la lite vatten på mitt huvud, det här var innan han visste att han sa "nöd och lust" haha, vi har verkligen haft roligt genom tiderna. Jag svarade att det var riktigt jobbigt men att jag mådde bra. Jag har ju Niall, Kendra och Pontus. Sen berättade jag även om mig och Niall och Spanien. 

 

Pontus var alltid lika rolig och skämtsam. Jag svarade på hans sms och klev sen förstiktigt upp för att inte väcka Niall. Om någon behöver sova ut så är det han. Jag gick ut i köket och kollade efter något att äta men kylskåpet var tomt precis som jag blev när tankarna på mamma kom över mig. Med tunga men ändå smygande steg gick jag in i det rum som varit mammas och där låg jag några minuter i tystnad. Jag kollade runt i rummet och min blick fastnade på en bild på mig och mamma när jag var nyfödd. Försiktigt hämtade jag ner den från väggen och la mig på sängen igen. Efter att ha granskat bildens detaljer kom tårarna, mamma såg så frisk ut på bilden. Hennes ögon glittlade, hennes leende var äkta och på baksidan av tavlan stod det "November 6th, Bianca comes to the world." Tårarna rann ned för mina kinder och jag lät dom göra det, det är okej att gråta sa jag till mig själv. 

 

Jag vaknade och insåg att jag låg ensam i sängen, som inte ens var min egen. Vad är Bianca? Snabbt klev jag upp och gick ut i köket för att se var Bianca höll hus. I köket märkte jag ganska snabbt att hon inte var så jag gick vidare till badrummet som också var tomt. 
- Bianca, are you here? Frågade jag samtidigt som jag öpnnade dörren till ett rum jag aldrig varit i och mycket riktigt där låg hon på sängen, gråtandes med en talva i famnen. Jag gick försiktigt dit och frågade vad som hänt. Hon mumlade något om att hon hade ett hjärta men att det var krossat. jag satte mig försiktigt sängkanten och drog en hand genom hennes hår och upprepade min fråga, hade det hänt något?

- Nothing, feelings about mom just went over me. Jag nickade och fick se bilden som hon grät över. Jag la handen på hennes axel och berättade hur dagen var planerad. Vi skulle flyga 12:42 från London och blev hämtade av Paul i Spanien när vi landat där. Sen skulle vi till arenen och hänga med de andra killarna. Hon nickade och kollade på klockan. Det var bara en timme kvar innan flyget gick. 
- Oh, no..I over slept, we have to be at the airport in 20 minutes. Are you done? Frågade jag och hon skakade på huvudet och flög upp ur sängen för att packa lite. Jag klädde på mig och hon gjorde det samma. Min tröja som Bianca hade på sig bytten ut till en enkel men väldigt fin outfit. Den blåa t-shirten passade verkligen bra till kavajen och de svarta jeansen, själv drog jag bara på mig ett slappt linne,keps och mina solglasögon. Jag log för mig själv i spegeln innan hjälpte henne att packa så gott jag kunde och sen var det bara raka vägen till flygplatsen och det var verkligen i sista minuten för incheckning som vi var på plats. Det är i sånna här situationer som jag påminns om hur ovan jag är att flyga "normalt". Vi sjönk ner stolarna och väntade tills vi fick på ombord.

- Oh, this is not good..I forgot my makeup. Jag log och sa att hon inte behövde de. Hon var finare utan. Hon kollade på mig med en fakead arg blick och jag skattade bara åt henne då hon inte såg de minsta arg ut. 
- Haha, okayokay..I'll buy you make up if you really think you need it. 
- Eh, I can buy it on my own,you don't habe to do that. Sa Bianca och jag hann inte svara för det blev dags att gå ombord. Flygresan gick snabbt och smidigt, inte lika smidigt som med privat jet, fast det kanske man inte ska räkna med heller. Några timmar efter att planet lämnade London klev vi ur det på spansk mark och Paul väntade på oss precis med vid trappen av planet så ingen skulle så oss och sen åkte vi vidare. Mark hadelovat att hämta ut Bianca's väska och ta den till Arenan sen. 

Det var verkligen konstigt att resa med Niall. Jag menar att bli hämtad av livvakten och få sin väska hämtad är inte det vanligaste. Bilen stannade i Arenans garage och när vi klev ut möttes vi av fyra killar, Liam, Harry och två andra som jag inte sett förut men det krävdes ju ingen speciellt hög IQ för att förstå att det var Zayn och Louis, 
- Bianca, Hi nice to meet you again. Harry kramade glatt om mig och jag besvarade först han kram och sen Liams. Louis och Zayn skakade jag bara hand med. Hade varit lite konstigt om vi hade kastat oss in i en kram det första vi gjorde. Liam frågade hur resan hade gått, Niall svarade att och att det hade gått bra förutom att han försov sig och som utsäkte hade han att han inte var van att resa "normalt". Med ett halvt skratt lämnade ordet "tönt" Liam läppar samtidigt som han puttade till Niall, troligtvis för att liam tyckte orsaken till försovningen var lite lam och kansks inte allt för ovanligt, vad vet jag. Niall sa även att det var min första riktiga resa då jag inte räknar med Irland. 

- Oh, Never flight before, how was the flight? Frågade Harry och fällde ut armarna för att likna ett flygplan. Louis suckade bara med Niall skrattade hon Harry chest och jag fick snabbt veta att det var så det brukade vara. 
- Actually I have, to Ireland. And yeah the flight was good. The plane did a really cool lopilop. Sa jag lite ironiskt och kollade på Zayn. Alla utom Zayn bröt ut i ett hysteriskt skratt.

- It's was funny but not that funny. sa Zayn och  suckade ut killarna.
- Haha, actually it was. Sa Harry och  slog till Zayn på armen och sen gick vi från garaget till backstage. Jag hälsade på Caroline som var där och la fram kläder år killarna och sen kom även en öiten nätt kvinnna in med flera flaskor hårspray, vaxbukar och andra hårprodukter. Kvinnan visade sig vara Lou, deras hår stylist. 

- So it's really nice to have you here. How is Kendra and your mom? Det var Harry som slog sig ner på min högra sida då Niall redan satt på min vänstra.

- Kendra is fine and I think my mom is that to now. 
- Think? Nu var det Louis som inte riktigt hängde med i samtalet.
- She's dead. She took her yesterday. 
- Oh, Sorry. Sa Louis tyst. 

- Don't be, maybe it was meant and yes, Niall came exactly at the right moment. Sa jag och han la en hand på mitt lår och log. Harry kollade på mig och frågade vad jag menade. Jag ryckte på axlarna och så kom hans nästa fråga och det var om jag inte var ledsen. Självklart är jag det men efter ett år med den depresstion hon hade det kanske inte fanns något annan utväg för henne. Sen gör det såklart ont i hjärtat att veta att hon valde döden framför mig, men det är tyävärr inget jag kan göra åt. Louis nickade och sen började han berätta vad han hade fått reda på att killarna skulle göra innan konserten son börjar om några timmar. Alla lyssande noga fast Harry såg ut att lyssna väldigt noggrant.

Det blev dags för killarna att börja med sitt soundcheck. Medan dom gjorde det så skickade jag iväg en tweet om att jag var på min första resa men jag skrev aldrig var och med vem. Jag la undan min mobil men tvingades ta upp den direkt igen när den vibrerade. Min första tanke var arr det var Kendra men så var inte fallet. 

~ Hi, I saw you tweet. I don't want to pretend that I don't know. Are you in Spain with that stupid boyband One Direction? I know you are with one of them, poor him. But anyway I want my pregnancy test back. If I don't get it back will I send my friend on you. /M. ~

 

 

Praktiskt taget så hade jag ju tagit det men jag har det ju inte nu. Det ligger och rutnar bort i en papperskorg på flygplatsen i Irland. Jag visste dock inte om jag skulle vara rädd för att hon skulle skicka sin kompis på mig, vad fegt att skicka någon annan på mig. Med en suck ringde jag till Kendra för henne hade jag inte pratat med sen igår. Jag berättade om dagen och hon lät lite smått avunsjuk, någon gång ska hon såklart få träffa Louis och Zayn också, och så se en konsert. Vi pratade länge om Miranda och kendra trodde att hon kunde bli elak om hon bara ville. 

- Yes, I know she's mean I know. Sa jag helt ovetandes om att Niall kommit in i rummet.
- Who are you talking about now? Jag hörde direkt vem rösten till hörde. Niall och killarna hade gjort klart sitt soundcheck. Jag suckade och sa till Kendra att jag var tvungen att sluta och sen visade jag smset för Niall som jag såg hur killarna kollade på honom under tiden han läste. 

- Don't be sceard. I'll not let you go out alone. Sa han och gav tillbaka mobilen innan han gick på toa. Blickarna från de andra killarna var fundersama, jag ryckte lätt på axlarna och sen började vi prata om deras liv och Niall sjönk fort in i vår konversation när han kom tillbaka från toan. Timmem senare blev det dags för killarnas konsert och oj vad mycket skrikande tjejer det var i arenan. Det var först nu jag förstod hur bra dom faktiskt är.