More Than This - Del 15
Senaste:
Louis's perspektiv;
Efter min tweet blev det lite bättre och killarna kom hem. Det första Harry ville var att få en förklarning på bilden som han sett på twitter tidigare idag. Caroline och Harry gick hem tidigt den kvällen och jag förstår verkligen varför. Själv kunde jag inte prata tänka på killen. Vem var han och varför försökte att pussa Caroline? Om det nu var det han skulle göra. Senare på kvällen spelade vi lite FIFA, ett av det bästa sätten att avsluta av dag på.
Louis's perspektiv;
Efter min tweet blev det lite bättre och killarna kom hem. Det första Harry ville var att få en förklarning på bilden som han sett på twitter tidigare idag. Caroline och Harry gick hem tidigt den kvällen och jag förstår verkligen varför. Själv kunde jag inte prata tänka på killen. Vem var han och varför försökte att pussa Caroline? Om det nu var det han skulle göra. Senare på kvällen spelade vi lite FIFA, ett av det bästa sätten att avsluta av dag på.
Jag och Caroline låg i sängen och pratade om bilden någon hade lagt ut på Twitter. Caroline envisade sig om att det inte var någon konstigt alls med den bilden medan jag tycker allt med bilden var fel, hon och killen på bilden pussades ju nästan.
- Okay, but I don't know that guy and I think it was the first and last time I met him. Sa hon och tryckte undan bilden jag höll upp. Fast jag som är så envis höll upp den igen.
- Think? Stay here. I will go and talk to Louis. Sa jag och reste mig från sängen. När jag kom till Louis höll jag upp bilden för honom på precis samma sätt som jag hade gjort för Caroline samtidigt som jag frågade vad han visste om situationen. Louis berättade att han hade sett killen förfölja Caroline och sen när hon stannade så stannade han och och försökte pussa henne och att han for dit.
- Thank you for being there bro. Sa jag och lämnade Louis och gick tillbaka till mig.
- Thank you for being there bro. Sa jag och lämnade Louis och gick tillbaka till mig.
När jag kom tillbaka låg Caroline och smsade med några, en var hennes syster och sen andra fick jag inte veta. Eller hon sa själv att hin inte visste vem det var. Jag fick se smsen och det var mest bara läskiga sms om att personen ville ha henne, att hon aldrig skulle hitta sin kärlek osv. Det måste alltså vara någon som inte vet om att jag är en del av hennes liv.
- Who is he? Frågade jag och kollade på Caroline.
- How du you know it's a boy? Frågade Caroline och la undan mobilen.
- Who is he? Frågade jag och kollade på Caroline.
- How du you know it's a boy? Frågade Caroline och la undan mobilen.
- I just know it. Sa jag eftersom inte är så många tjejer som skriver så till en annan tjej. Efter enstund somnade Caroline och jag låg vaken och funderade på allt. Plötsligt lös Caroline mobil upp och hon fick ett sms fram den anonyma personen. Det stod att han vr hos henne nu och han undrade var hon var.
To: Unknown.
~ Why are you at my place? I'm not home. I'm with my boyfriend. ~
To: Unknown.
~ Why are you at my place? I'm not home. I'm with my boyfriend. ~
From: Unknown.
~ Your boyfriend? Who is he and where does he live? ~
~ Your boyfriend? Who is he and where does he live? ~
To: Unknown.
~ Harry is his name. And no, I don't gonna tell you that. ~
~ Harry is his name. And no, I don't gonna tell you that. ~
From: Unknown.
~ That idiot? okay, but I will find you. ~
~ That idiot? okay, but I will find you. ~
Jag valde att inte svara på det smset. Jag la ifrån mig telefonen och la armen om Caroline och somnade. Morgonen där på vaknade jag av att Caroline rörde lite på sig. Hon hade sett smsen från igår och blivit väldigt rädd. Jag försökte lugna henne och säga att allt skulle bli bra, för det ville jag tro att det skulle. Vi klev upp och Caroline for hem till sig och jag och killarna for till jobbet. Imorgon skulle vi till Spanien vilket gjorde att Caroline var tvungen att vara hemma själv vilket inte alls kändes så tryggt.
- What are you thinking about? Frågade Liam och slog sig ner på stolen bredvid.
- Caroline, I'm not that safe to left her alone. Sa jag och Liam klappade mig på ryggen och suckade.
- I felt the same with Sophia when our fans send her most hate, but it will be okay. Sa Liam och jag nickade. Skillnaden var bara att Sophia inte är förföljd av någon konstig person. Men det är de ingen av killarna som vet om, inte ens Louis för både han och jag trodde att killen igår var en engångändelse.
- What are you thinking about? Frågade Liam och slog sig ner på stolen bredvid.
- Caroline, I'm not that safe to left her alone. Sa jag och Liam klappade mig på ryggen och suckade.
- I felt the same with Sophia when our fans send her most hate, but it will be okay. Sa Liam och jag nickade. Skillnaden var bara att Sophia inte är förföljd av någon konstig person. Men det är de ingen av killarna som vet om, inte ens Louis för både han och jag trodde att killen igår var en engångändelse.
Igår hade Harry och killarna åkt till Europa. Efter allt som har hänt på senaste tiden så skulle det faktiskt bli skönt att få lite tid för sig själv. Jag satt i soffan med en kopp te och Harry's största och mysigaste hoddie och ett var korta mjukisshorts som är så korta att hoddien täcker dom. Dator låg bekvämt i mitt knä medan jag klickade runt på olika hemsidor, mest bloggar och mode relaterade saker. Det var behagligt tyst i lägenheten här det plötsligt ringde på dörren, jag ställde ifrån mig datorn på vardagsrumsbordet och gick mot dörren för att kolla vem som kommer klockan halv tio på en tisdagskväll. Jag ställde mig på tå för att kunna se genom kikhålet som satt lite högre upp på dörren, en nackdel med att vara kort. Utan för dörre stor en kille som såg ut att vara i lika gammal som Louis, killen hade svarta jeans, röd t-shirt och en skinnjacka och till skor hade an bara vanligt converse. Jag öppnade försiktigt och kanske dumt nog dörren och frågade vad han ville.
- Can I come in? Frågade killen utan att besvara min fråga. Jag kollade frågande på killen och skakade sen lätt på huvudet. För det första kände jag igen honom och han gav mig dåliga vibbar och för det andra så var jag inte på humör för besök, något som han inte verkade bry sig om för han trängde sig förbi mig och trampade av sig skorna och fortsatte in i vardagsrummet. Själv suckade jag bara och stängde ytterdörren och följde efter honom.
- Where is Harry? Frågade killen när han satte sig ner.
- Europe. What's your name? Sa jag och satte mig på i soffan igen.
- I'm Kevin. When is he back? Frågade Kevin och jag ryckte på axlarna. Klart jag vet när han kommer hem men det var inte det som var det viktiga nu. Kevin, känner igenom honom, det gör jag verkligen.
- Anyway, I just wanted to say sorry and thought we could do it properly this time. Sa Kevin och log något väldigt konstigt leende och det var inte fint, bara väldigt skrämmande. Vad ville han göra igen?
- Now that we are alone. Let me have you. La han till när han förmodilgen såg min oro och förvirring i mina ögon. Nu visste jag. Det var han som för ett år sen våldtog mig. Det var han som förföljde mig igår. Rädslan växte och saknaden efter Harry blev bara starkare och starkare för varje millisekund som gick.
- You do not touch me. Sa jag bestämt men det var inget som gick in hos Kevin. Istället närmare han sig med ett retsamt flin på läpparna.
- I do what I want, it's my choice. Sa han och nu var han bara någon decimeter i från mig.
- B-but it's my life and my body, leave me now. Skrek jag men i samma sekund kände jag Kevin's han mot min kind. Jag blev helt stel tills jag insåg att det inte var en sån touch som jag hade trott. Det var mer som ett slag och mer minns jag inte, för hans slag gav mig en sån smärta att jag inte kunde tänka klart och strax efteråt ett slag till och jag tappade medvetandet. Så vad som hände mig och min kropp den kvällen hade jag inget minne av.
Ännu en ny del. Det är julstämmning överallt förutom på min blogg, haha!;) Hoppas ni gilla det.
Även om inget at bekräftat så måste jag säga att jag verkligen är för Harry och
Kendall. Det enda jobbiga är att det blir en till att vara avundsjuk på, jag tyckte
annars att det räckte med Eleanor, båda är sjukt fina. Kommentera nu, make me happy!:)
- Can I come in? Frågade killen utan att besvara min fråga. Jag kollade frågande på killen och skakade sen lätt på huvudet. För det första kände jag igen honom och han gav mig dåliga vibbar och för det andra så var jag inte på humör för besök, något som han inte verkade bry sig om för han trängde sig förbi mig och trampade av sig skorna och fortsatte in i vardagsrummet. Själv suckade jag bara och stängde ytterdörren och följde efter honom.
- Where is Harry? Frågade killen när han satte sig ner.
- Europe. What's your name? Sa jag och satte mig på i soffan igen.
- I'm Kevin. When is he back? Frågade Kevin och jag ryckte på axlarna. Klart jag vet när han kommer hem men det var inte det som var det viktiga nu. Kevin, känner igenom honom, det gör jag verkligen.
- Anyway, I just wanted to say sorry and thought we could do it properly this time. Sa Kevin och log något väldigt konstigt leende och det var inte fint, bara väldigt skrämmande. Vad ville han göra igen?
- Now that we are alone. Let me have you. La han till när han förmodilgen såg min oro och förvirring i mina ögon. Nu visste jag. Det var han som för ett år sen våldtog mig. Det var han som förföljde mig igår. Rädslan växte och saknaden efter Harry blev bara starkare och starkare för varje millisekund som gick.
- You do not touch me. Sa jag bestämt men det var inget som gick in hos Kevin. Istället närmare han sig med ett retsamt flin på läpparna.
- I do what I want, it's my choice. Sa han och nu var han bara någon decimeter i från mig.
- B-but it's my life and my body, leave me now. Skrek jag men i samma sekund kände jag Kevin's han mot min kind. Jag blev helt stel tills jag insåg att det inte var en sån touch som jag hade trott. Det var mer som ett slag och mer minns jag inte, för hans slag gav mig en sån smärta att jag inte kunde tänka klart och strax efteråt ett slag till och jag tappade medvetandet. Så vad som hände mig och min kropp den kvällen hade jag inget minne av.
Ännu en ny del. Det är julstämmning överallt förutom på min blogg, haha!;) Hoppas ni gilla det.
Även om inget at bekräftat så måste jag säga att jag verkligen är för Harry och
Kendall. Det enda jobbiga är att det blir en till att vara avundsjuk på, jag tyckte
annars att det räckte med Eleanor, båda är sjukt fina. Kommentera nu, make me happy!:)
Borde städa rummet men läser din novell istället, haha;) det var grymt bra!!<3:D