BACK FOR YOU - DEL 26

Senaste:
Harrys perspektiv; 
- But..I'll go to school in London? Sa hon och jag nickade.

- Hopefully, yes. That was why I could not say what I did.
- And what should I do now? Frågade hon och kollade med mig med förvånad blick. 
- Press play and let's see Pretty Little Liars together. Sa jag och drog datorn mot mig. 
Hon tryckte igång serien och vi satt och såg på det hela kvällen. Det kändes så bra att ha henne i min famn igen och det var mysigt, eftersom jag var så trött så missade jag slutet av säsong 2, ops..jag somande visst innan. 
Harrys perspektiv; 
Lördagen gick fort och jag vaknade tidigt på söndagmorgon, redan klockan halv fem och allt kändes så tomt. Jag kollade mig omkring och insåg att jag låg i min egen säng. Det kändes ensamt att inte vakna med Stina i min famn. Jag bestämde mig för att klä på mig och gå över till henne, hon måste ändå packa hela dagen och jag hoppas på att få att hjälpa till. Efter 5 minunters promenad stod jag i Stinas hall och trampade av mig skorna.
Hi babe, Can I..? Sa jag och gjorde en gulligull min samtidigt som jag pekade i sängen bredvid mig.
- Why are you here 5am? But yes, take your jeans off first. Sa hon med trött röst.
- I want you in my arms. Sa jag och tog en mig jeansen innan jag la mig under täcket med henne.
Jag la mig med ett leende på läpparna, hon är så söt. Stina måste vara den sötaste någonsin.Det finns två saker hon avskyroch det är att ha blött hår och när att ha jeans i sängen. Jag låg och kollade på den finaste som just hade somnat om i min famn och jag somnade gankse snart också om. 
 
Jag vaknade några timmar senare av att Stina låg och ritade carklar på min högra kind. Jag kisade lite med ögonen och log mot henne. 
- You're so cute when you sleep. Sa hon och log mog mig
- And it should come from you sweetie? Sa jag och log tillbaka.
- Yes. What should we do today before you go? Frågade hon och vek undan blicken. Hon hade 
fortfarande inte tagit in att hon skulle följa med mig, eller så vågade hon inte tro på det.
- I? You mean we? Sa jag och sökte hennes blick. 
- We? Were you serious about school? Sa hon förvånat och jag kunde inte låta bli att skratta till. 
- Yes, of course I am. I want you with me always.Sa jag och tog henne ännu närmare mig.
- Really? I don't have enough good grades. Sa hon och lät besviken.
- You have so just follow me and live with me. 
Sa jag eftersom hade kollat upp hennes betyg.
- You mean you and Louis? 
Sa hon lite skeptiskt. 
- No, Louis has his own now, we couldn't live together anymore. 
Sa jag och log.
Hon nickade tillbaka och satte sig upp. Hon tyckte att det var dags för frukost och det höll jag med om. 

Stinas perspektiv; 
Jag hade lite svårt att ta in det Harry sa. Det var svårt att förstå att jag skulle få flytta in hos Harry i London. Alla tjejers dröm är väl att flytta till London och alla vil väl flytta in hos Harry? Jag kände mig lyckligtlottad när jag klev upp ur sängen för att laga frukost och tätt efter mig kom Harry och håll sina händer på min höfter medan jag stekte ägg. Jag ställde äggen på bordet och Harry följde varje steg jag tog, värst vad han var kramgo idag. 
- Harry..what is wrong with you? Sa jag retsamt och vände mig om mot honom. 
- Nothing. Sa han och log så att smilegroparna syntes så tydligt. 
- What do you want? Frågade jag och mötte han djupa blick. 
- I want you Stina. Sa han och lyfte upp mig på bordet och kysste mig. Varför säga nej nu? Jag lät honom fortsätta och det slutade med att vi låg i sängen igen. Jag log åt honom och pussade han en sista gång på munnen innan jag hörde hur posten kom utan för. 
- Post! Go and check if there was something to you. Sa Harry ivrigt och puttade på mig. 
- Harry, I have no clothes. Sa jag och han reste sig upp. 
- Clothes? Who needs it? Sa Harry och jag kollade chockat på honom. Nog för att jag vet att Harry tycker om att gå naken, men någon gräns måste väl även han ha?
- Do you mean that you get the post naked? Sa jag frågande.
No. Sa han och ryckte åt sig täcket och  log retsamt för att jag fick ligga kvar på sängen alldeles naken. 

Jag suckade jag när han lämnat rummet reste jag mig för att klä på mig igen. Han var snabbt tillbaka och såg besviken ut. Antar att det var för att jag redan hunnit klä på mig. 
- Already dressed? Sa han besviket och la täcket på sängen så att han återigen var naken. 
- Harry..you also have to dress you. Sa jag och gav han hans kalsonger och tröja.
- Okay, Can I go naked home then? Frågade han samtidigt som han tog på sig kalsongerna.
Jag suckade och antar att jag inte kan bestämma hur Harry ska gå kläss i sin egen lägenhet.
- Guess I can't decide it. Was there any post? Sa jag för att prata om något annat.
- No, you can't. Yes, it was a letter to you. Sa han och drog på sig tjöran och gav mig brevet.
Jag tog med glädje emot och öppnade det men glädjen försvann när jag öppnat det och läste vad som stod. Jag borde ha blivit glad, och till en början blev jag det. 
- Read it out loud? Sa han och bad mig sätta mig ner på sängen. 
- Congratulations Stina, you are admitted to London's High school. Började jag.
- Yes, why do you look so sad? Sa Harry och jag suckade.
- Have you seen the class list? Frågade jag. 
- No, it's in the letter? Frågade han ivrigt. 
- Do you know how who is in the class? Sa jag och kollade på listan igen
No, I don't know. Why do you look like that? Are you going in the same class as Hitler or? You probably do not be  so afraid. Sa han och kollade på mig. Jag antar att jag såg livrädd ut.
- Not Hitler, but almost. 
Sa jag och suckade innan jag reste mig upp och rev listan i tusen bitar. 
Vem är det som är så hemsk som Hitler? Kommer London blir så bra som Harry tror?
Förlåt, nu är delan ute och jag ska blir bätte. Kommentera vad ni tror och tänker!:D 

Ber Om Ursäkt!

Förlåt hörreni! Men jag har ingen aning om vad som ska hända mellan Harry och Stina härnäst + att det har varit alldeles för bra väder för att sitta inne och skriva. Men jag håller på att skriva en del men de går segt. Ikväll ska jag sova hos en kompis så det kommer inget idag. Men jag ska verkligen försöka blir klar med den till imorgon. Hoppas ni har det bra, njut av sommaren!:)

BACK FOR YOU - DEL 25

Senaste:
Harrys perspektiv;
- Sorry, but I can't talk know. I'm already late. Sa jag och kollade på klockan ovan för radion.

- But I call you tonight, I promies. 
- But why haven't you told me? Sa hon och jag vet inte. Det borde jag ha gjort.
- I don't know. I forgot Sa jag och suckade.
- Yeah..forgot..Sa hon och la på innan jag hade hunnit säga något mer. Jag la udan mobilen.
Hur kunde jag säga att jag glömde bort. Det lät ju precis som att jag hade glömt bort henne..
 
INGEN BILD, ÄR I STUGAN OCH INTERNET ÄR SEGT •
 
Harrys perspektiv; 
Jag kom till intervjun lite less och irriterad men inte så att det gick ut över någon. Egentligen ville jag bara hem till lägenheten och ringa till Stina, för jag vet att hon tog det som om jag hade glömt bort henne och det har jag inte. 
- Harry, Where have you been? Sa Niall glatt.
- London's high school. Sa jag och fick en frågande blick.
- Have you thought about starting school again? Frågade Zayn retsamt och skrattade.
- Haha, yeah right. I don't want to be in band with you anymore. Sa jag lika retsamt.
- Haha, silly .. what did you do there? Sa Zayn.
- I want Stina here full time, but she doesn't know it yet. Sa jag och Liam gav i från sig ett aw. 
- Has she called you by the way? Frågade Louis nickade bara. 
- Why areso disappointed? Frågade Liam lite oroligt.
- He did not end the conversation as I wanted before she hung up.
- Teasing you? Frågade Liam och jag skulle inte säga att det var ett bråk. 
- No not really, I happened to say that I forgot her. 
- It was stupid, call her tonight!
Sa Louis allvarligt och jag nickade.
- I know that. I'll do it. Then I'm going home this weekend. Sa jag och kollade på Paul.
- Everyone should be home this weekend, you've worked too hard this week. Sa Paul instämmende.

Stinas perspektiv; 
Det hade gått några timmar sen jag  pratade med Harry. Jag la på direkt Harry sagt att han hade glömt bort mig. Tänk er själv att er pojkvän först byter nummer utan att meddela dig och sen säger han att han glömt bort dig. Jag la undan mobilen och gick ut i köket och möttes av ingeting, mamma jobbade återigen natt och hade inte lämnat något att äta, vilket inte gjorde mig något. Jag gick tillbaka till mitt rum och såg hu r mobilen låg på sängen och ringde. Nummret var inte inlagt, alltså visste jag att det va Harry eller Blue. 
- Stina. 
- Hi, it's me and don't hang up. Sa Harrys röst. 
- What do you want? I thought you had forgot me.
- Of course not. I just forgot to give you my new number. i'll never forget you.
- Okay. But why you don't tell me what you did when I rang?
- Eh, because..I..Började han.
- Was with Blue? Abröt jag med irriterad ton.
- No, I wasn't. You have to trust me. I'll never meet her. Sa Harry snabbt. 
- Sure. Sa jag inte helt övertygad.
- Okay, I'll come home at friday night and then I'll tell you. Sa han snabbt.
- Sure. But I have to go now.  Sa jag utan att han hann svara.

Även detta samtal slutade men att jag la på utan att säga hejdå. Jag orkade inte prata med Harry när han ändå inte tänk vara helt ärlig mot mig. Tanken om att jag skulle jag vänta 2 dagar för att få höra en lam bortförklaring kändes inte heller jättekul. Men aja, jag får väl se vad han har att säga face to face på fredag. Nu ska jag sova.
 
Harrys perspektiv;
Jag vaknade på fredag morgon av att Niall stod i dörren och vinkade hejdå. Jag klev upp och gav honom en kram och sen for han och Paul till flyget. Liam och Zayn for hem nogra timmar senare. Då for jag och Louis till studion för att jobba udan lite rester. Jag skulle flyga hem senare i eftermiddag och Louis familj var i London så han stannar här. Jobbet gick bra och det var skönt att få lite ensam tid med Louis även om jag saknar de andra. Vi jobbade några timmar och sen for vi och åt middag tillsammans innan Louis körde mig till flyget.
 
2 timmar senare landade jag hemma i Holmes Chapel och möttes på flyget av mamma som log stort. Så här trött har jag aldrig någonsin varit, vilet mamma såg på mig också.
- Harry, you can't work so much. You'll be sick. 
- Somtimes, we have to and when we work so hard can we come home and rest. 
- Is the other boys home this weekend to? Frågade mamma, hon var verkligen orolig för oss.
- Yes, everyone is home to rest now. Sa jag och satte mig i bilen.
- Me and Robin are going out to eat tonight. Do you follow?
- No. I go enough to Stina tonight. Sa jag med en självklar ton.
- Yes, it should do. She misses you. Sa mamma glatt när hon parkerade bilen.
- I know and I miss her too. Sa jag och log.
 
Jag gick inte ens in till mig när jag kom hem, gick direkt till Stina och åter igen fick jag gå in och ropa hallå innan hon reagarade på att jag var här. Hon satt i soffan och såg på Pretty Little Liars. Jag trampade av mig skorna och slog mig ner bredvid henne i soffan men hon reagerade fortfarande inte. Jag satte mig närmare henne men hon var helt inne i serien eller så var hon fortfarande arg.
- Are you still mad at me? Frågade jag och hon pausade.
- No,  I don't dare to be happy that you are here now as then go again soon. 
Jag kollade på henne och kunde inte låta bli att skratta år det hon just sa. Det lät så kul.
- So you will never be happy when I get home becuase I have to leave again?
Sa jag.
Okay, that sounded stupid. Sa hon och skrattade när hon insåg vad hon justh ade sagt. 
- Yes, it did. Sa jag och drog in henne i en kram.
- When are you leaving again? Frågade hon och jag suckade.
- Don't think about that now babe and by the way, I will not leave you. 
- What do you mean?
Sa hon och kollade upp på mig. 
- You will follow me to London and visit your potential new school. Sa jag och log.
Stina sa inte ett ord. Hon blev bara väldigt tyst och gapar av förvåning. Det såg lite roligt ut.
- Close your mouth. Sa jag och puttade upp hennes haka.
- But..I'll go to school in London? Sa hon och jag nickade.
- Hopefully, yes. That was why I could not say what I did.
- And what should I do now? Frågade hon och kollade med mig med förvånad blick. 
- Press play and let's see Pretty Little Liars together. Sa jag och drog datorn mot mig. 
Hon tryckte igång serien och vi satt och såg på det hela kvällen. Det kändes så bra att ha henne i min famn igen och det var mysigt, eftersom jag var så trött så missade jag slutet av säsong 2, ops..jag somande visst innan. 

Ja, det var det mindre bra kapitlet, snälla kommentera ändå! Kram!(:
Visa fler inlägg