❤ She's not afraid ❤

Senaste: 
Jag blev kvar med Zayn och blev bara mer och mer orolig för varje sekund som gick. 
- Zayn, what if she is killed? Sa jag och kände hur trårna ville fram.
- It’s not impossible but I won’t think that. Svarade Zayn tystare.
 Tänk om hon faktiskt ligger död någonstans. Usch,  hemsk tanke men jag kan inte låta blir att tänka så

Allys perspektiv; 
Jag vaknade och kände hur huvudet dunkade och jag var öm i kroppen. Bakis som bara den, men är huvudet dumt får kroppen lida. Jag vände mig och i sängen och såg en främmande kille.  Jag började förstå vad jag gjort. Väckte han försiktigt och han kollade konstigt på mig.
- Oh, not again. I’m sorry. Sa han yrvaket.
- Again? Frågade jag lite försiktigt. 
- It’s not the first time I take a girl home when I’m drunk. Sa han. 
- I see. But I have to go home. Sa jag och han nickade instämmande.
- Yes, go home to Harry and I hope he will forgive you? Sa han.
- Harry? Sa jag och tänkte på Liam, gud vad han måste ha varit orolig. 
- Your boyfriend? Sa han frågande. 
- He is not my boyfriend Sa jag och suckade.
- You said that before we fell asleep.Sa han och jag suckade igen.
- Did I say anything more? Frågade jag.
- No. Do you find home? Frågade han.
- I think so. Bye. Sa jag lämnade lägenheten utan at tens veta namnet på killen.
Jag började gå hemåt. Nu ville jag bara hem och ligga i sängen. Men först gällde det bara att hitta tillbaka till killarnas lägenheter. Vilket jag gjorde till slut. 

Liam perspektiv;
Jag vaknade av att mobilen ringde och sken upp när det stog Ally på displayen. Jag svarade.
- I have been so worried, where are you?
- Outside the door, let me in?
Jag flög upp ur sängen och öppnade dörren och drog in henne i en kram. Egentligen kanske jag bör vara arg men jag kunde inte. Besviken var jag men samtidigt glad att hon är hemma.
- Liam, I’m relly sorry for everything. Sa hon snabbt innan jag hann säga något.
- Where have you been all night? I have been so worried. Sa jag stressat och  kramade henne.
- At a guy’s place, I don’t know his name. He helped me when I throw up at the party .Sa hon.
- Do I want to know what happened between you? Frågade jag besviket.
- I don’t remember everything, but probably not. Sa och jag såg att hon hade dåligt samvete.
- Okay, I don’t ask you what happened.  Sa jag och höll fortfarande om henne.
- No. But I’m really sorry. Sa hon igen och jag nickade lugnt.
- I know and even if I’m disappointed I can’t be angry. Sa jag och hon tittade förvånat på mig.
- Why Not? I thought you'd be angry Sa hon och jag nickade.
- Maybe I should but I'm just so glad you're here and you're all right. Sa jag och  hon log lite.
- Thank you. Can we go to the bed? I have a headache. Sa hon och nu log jag.
- Go to bed. I need should go to Harry and talk with him. Sa jag och släppte henne.
- Okay, did he also something stupid yesterday? Sa hon och jag log åt att hon inte minns.
- Yes he did. Do you need something before I leave. Frågade jag för att slippa säga vad.
- Water. Sa hon.
Jag gick och hämtade ett glas vatten och ställde det på nattduksbordet innan jag gick till Harry. Jag suckade åt allt, hon kommer inte ens ihåg att han kysste henne igår och jag kände inte att jag ville påminna henne om det heller. Varför ge henne mer dåligt samvete än vad hon redan hade? Jag knackade på hos Harry och han öppnade efter ett tag.

Harrys perspektiv;
Jag vaknade av att det knackade på dörren och mitt huvud dunkade mer än någonsin.Jag gick segt och  öppnade dörren och  möttes av Liam. Även om allt var som en deg i huvudet så förstod jag vad han ville. Jag minns ju så väl vad som hände igår och jag vet att det var fel.
- Good morning, you look like that you are dead.Sa Liam och log lite retsamt mot mig.
- Oh, It's really feels like that too .Sa jag och lutade mig mot väggen.
- You have to learn that you not should drink so much. Skrattade han fram.
- Haha, you really sounds as my mom now. Sa jag och han nickade.
-  Can imagine it, but Harry..Började han.
- I know, Iknow. It was wrong.But I was really drunk. Avbröt jag.
- So it was no feelings in that kiss? Sa han anklagande.
- Of course not. She always will be. Sa jag och fick fram ett leende
- I really hope so. Sa Liam och lät lite nere.
- Do you know where she is, by the way? Sa jag och han nickade.
- Yeah, in my bed. Sa han och berättade allt om hur hon kom hem och så.
- Liam, why are you here? Go to her. We talk later. Sa jag och han gick hem till sig igen.
Han hann dock bara stänga dörren innan den ryktes upp igen, fast denna gång var det Louis som kom in med telefonen i högsta hugg. Jag såg på hans ansiktsuttryck att det var dåligt.
- Oh, fuck twitter. Sa jag  innan Louis hunnit säga något.
- Haveyou seen it? Frågade han chockat.
- No, but I have seen your face and I’m famous so everything I do come out. Sa jag och Louis suckade.
- Oh, Sorry but Twitter is worse than my face, look. Sa han och suckade.
- As always. I really hate this. Sa jag och suckade.
- Yeah, it’s the bad thing with our job, but remember all good things too. Sa Louis.
- You’re right. I need to sleep more. Sa jag innan jag kollade på tweeten en sista gång

Hon är tillbaka! Tycker ni att Liam skulle ha blivit arg eller var detta bra? Vad stod det om Harry på Twtter nu då? Kommentera! Ny del ikväll, det är ju trots allt fredag och KANON väder!:D