More Than This - Del 36

Senaste: 
Caroline's perspektiv;
- It's so nie to have you both here and I really happy to lern to know you. Sa hon och vi  log av lycka allihopa. Vi bestämde oss för att fika klart och sen åka hem till Thea och bara se en film och chilla och när jag kom hem tingde jag till Harry för att se hur han mådde och  han verkade må bra. De hade varit i studion och träffat bland annat Josh. Jag hörde Niall säga någon om någon man men när jag frågade vad Niall menade så sa han bara att det inte var något och  även  om det var svårt så litade jag på att allt var under kontroll. 


Igår hade jag äntligen tagit mig hem till London efter att ha varit i afrika och jobbat för att rädda ett barnhem. Jag hade haft så mycket att göra så att jag inte ens kunde ta mig hem till Katherine's begravning. Nu efterhand ångrar jag att jag inte ens tog mig hem till min lillasysters begravning. Då jag tackade nej till begravningen så hade jag lovat Caroline att komma hem så fort jag kunde för att få träffa henne och Thea och eftersom jag jobbat så mycket så insåg jag när jag landade i London att jag inte hade hennes nummer kvar på mobilen. Jag skrollade igenom listan och hittade pappans nummer och när jag ringde dit så sa han att han inte längre hade någon kontakt med någon av dom, nog visste jag att det inte varit allt för lätt mellan Caroline och honom men på tre år kan det hända mycket. Jag fick iallafall ett namn av pappan som skulle leda till Caroline och innan han la på sa han att jag skulle be att han fick träffa henne.
 
Så igår efter samtalet att jag letat upp "Harry Styles" som pappan sa att hennes pojkvän hette. Jag tyckte att jag kände igen namnet och när jag fick syn på killen såg jag att det var han från One Direction, nog för att jag tycks vara gammal men ingen har väl missat dom killarna. Jag suckade och eftersom jag alltid varit en fördomsrik person så har jag alltid hade den tanken att kända och framförallt unga killar är ett dåligt umgänge, med jetlag i kroppen så träffade jag Harry och sa att pappan ville träffa Caroline och jag glömde helt bort att presentera mig och säga att jag också ville träffa Caroline. Och när harry sa att pappa inte var värd att träffa sin dooter blev jag sjukt irriterad, alla pappor har väl rätt att träffa sina barn om det inte har hänt något som gör att barnet far illa och när jag minst anat det så ligger jag på marken, medslagen av en riktigt biffig person okej visst jag hoppade på Harry också och det var fel men jag var så trött och blev bara irriterad, ingen bra ursäkt men så var det. Hur skulle jag nu få träffa Caroline? Medtanke på gårdagen så känns det inte som att Harry eller hans team skulle låta mig komma i närheten. Jag förstår inte hur jag kunde glömma att presentera mig igår, och att komma med presentationen idag skulle ju inte verka särskillt trovärdigt. Vem skulle tro på mig om jag sa att jag var Thea och Caroline morbror, ingen.  Men det kan vara värt ett försök, vad har jag för annat val då varken Caroline's eller Thea's nummer finns på internett.
 
Ny dag och nya tag. Jag och Niall satt och åt frukost, ännu en dag i studion väntade. De andra killarna var med var sina flickvänner och vi skulle möte dem i studion sen. Solen sken över London för första gången på länge då det regnat konstant de senaste två veckorna. jag satt med min filtallrik framför mig och funderade på den skumma mannen igår, det slog mig att han inte ens presenterade sig. även om det är ganska självklart att han är en vän till pappan och jag kommer inte låta honom träffa Caroline. Hon skulle ju komma hem om några dagar och då kan jag prata med henne om det, kände inte att jag ville oroa henne över telefon igår kväll. 
- What's on you mind bro? Det var Niall som avbröt mina tankar, som vanligt. 
- Caroline, I guess. Sa jag och åt det sista ur min filskål. 
- Why am I not surprised? Sa Niall lite sarkastigt och reste sig från bordet. Jag följde hans exempel och en halvtimme senare satt vi i bilen mot studion.
När vi kom dit stod Louis och Liam där och pratade med mannen från igår. Skillnaden från igår och idg var bara att mannen verkade lugnare och sen var Liam och  Louis betydligt lugnare än vad jag var. Vi gick dit och Niall hälsade glat på Louis som kollade på mig. 

- He told me that he is uncle to Caroline. Sa Louis och jag kollade först på Louis och sen på mannen. 
- And you believe him? Frågade jag lite tyst så att han inte skulle höra och Louis ryckte på axlarna. 
- Why were not you at your own sister's funeral then? Frågade jag och mannen började berätta att han varit i Afrika och startat ett barnhem där, så han kunde verkligen inte komma hem då. 
- You name? Frågade jag utan att säga någon om hans jobb. 
- Christian. Sa han och kollade på Louis och Liam som nu gett samtalet till mig och nu stod de bara och lyssnade på vad vi sa. Jag usäktade mig en sekund och gick åt sidan för att ringa  Caroline och  kolla om hon verkligen visste vem han var men hon svarade inte.
- I'm sorry she doesn't answer her phone so I cant help you. Sa jag och mannen suckade. Han bad om att få hennes nummer så att han kunde ringa  henne men det gick jag inte med på. Jag ville veta att Caoline kände mannen innan jag gav honom någa personuppgifter om henne.  
- No way, but if you give me your number can I call you back when I have talked to her. Sa jag. 
- Are you her bodyguard or boyfriend? Frågade mannen lite irriterat innan han vände sig om och gick.
- Boyfriend, but I have to go now. Sa jag samtidigt som jag kollade på killarna ch nickade mot studion och alla fyra började gå dit jag nickade och väl inne så satte vi igång att jobba.
 

Dagarna gick och jag skulle väl inte påstå att dagarna i New York var så varierande. Det var väldigt en formigt och jag saknade Harry. Thea och Tim hade just kommit hem från sina jobb, vilket jag är glad för, att Tim fått jobb här, han av någon förtjänar det. Okej, lite jobbigt är att Tim kommer bo här med Thea. Jag satt vi datorn oc klickade runt och bestämde mig för att det var dags att åka tillbaka till London. Jag saknar verkligen Harry och att ha varit ifrån honom en vecka känns mer som en evighet. 
- What's up? Sa Tim och kastade sig ner i soffan bredvid mig. 
- I've booked my ticket home. I miss Harry too much now. Tim log och puttade till mig i armen medan han nickade förståeende. 
- When are you going home then? Sa Thea som också kommit in i vardagsrummet nu. 
- Tomorrow, but he doesn't know it yet, a surprice. Både Thea och  Tim nickade glatt. 
- Sounds good, he will love it. Sa Tim och jag log samtidigt som jag nickade och sen satte vi igång en film på Netflix och sen blev det bara en härligt syskonmys. Vem vet när jag träffar dom igen. 
 
Dagen efter landade jag i London ganska exakt mitt på dagen, klockan vad 12:06am. Jag tog taxin till min egen lägenhet och hämta lite kläder och lämnade lite smutiga och sen tog jag är härligt promenad till Harry's lägenhet. Jag undrar hur länge jag kommer att ha kvar mit lägenhet, visst det är Harry som betalar den men sjukt onödigt ändå när jag aldrig är där. Jag gick de sista tapporna till Harry's lägenhet och plingade.
- Caroline, nice to see you. Sa Niall som just öppnat dörren. 
- Right back to you, is Harry home? Frågade jag och  just då kom den finaste personen in i hallen och jag slänga mig direkt i armarna på honom och placerade en mjuk och underbar puss på hans mun. 
- Aw, sweetheart I've missed you so much. Harry kramade om mig hårt och jag älskar sättet han kramar mig på. Tro det eller ej men det finns ingen som kramas så bra. Jag ställde in mina sakar i sovrummet och sen gick jag till vardagsrummet och umgick med Niall och Harry och av någon anledning kom vi in på samtalet om min släckt och jag berättade att jag väntade på att min morbror skulle komma. 
- Eh, really? Where does he live? Frågade Harry lite tvkemsamt. 
- Afrika, but he will come here and visit me. Sa jag och började berätta att han hette Christian och att han jobbade utomlands. Ju mer jag berättade desto mer tveksamma såg både Niall och Harry ut, som om de visste precis vem jag pratade om. 
- Do you know him? Or why do you look at me lite that? Niall sa inget och Harry skakade snabbt på huvuet samtidigt som han ryckte på axlarna.
- No, seriuosly. What if it has happened to him? Someone madman might have struck him down? Sa jag och Harry reste sig upp och gick ut ur rummet. Jag följde honom med blicken och sen kollade jag på Niall.
- I'm sure that nothing happened to him, and no one has beaten him down either. Sa Niall och  stämingen blev plötsligt väldigt stel. Jag nickade och sa att Niall nog har rätt. Christian är en stark person och det har nog inte hänt honom något, jag är nog bara nojig. Senare på kvällen kom Liam och Louis hit och spelade tv-spel.

Okej, det var verkligen inte meningen att uppdateraingen skulle bli så här klen men så kan det gå. Denn veckan har jag varit sjuk också, tyvärr. Men här har vi en del till och jag försöker hitta inpiration. Kommentera gärna denna del!:D
#1 - - Emma:

Jättebra!

Svar: Tack så mycket!:D
Berättelser Med One Direction

#2 - - My (1D Novell):

haha ojdå. Harry kunde dock inte veta å gjrode det ju för hennes skull, även om mormbrorn verkade snäll haha! ;) bra kapiteel :D

Svar: Nej, han gjorde det ju för hennes bästa!:) Tack!
Berättelser Med One Direction

#3 - - Tova:

Jättebra, hoppas morbror "hittar" henne snart!

Svar: Tack, ja..det får vi hoppas!:D
Berättelser Med One Direction

#4 - - Emilia:

Hej, jätte bra del! Jag undrar om du skulle vilja göra ett länkbyte? :) och jag hoppas du haft en bra dag kramar från Emilia x

Svar: Hej, tack så mycket. Ja, jag kan göra ett länkbyte!:D
Berättelser Med One Direction

#5 - - Emilia:

sv; oj jaha visste inte med jag har gjort länkbytet iallafall :)

Svar: Nej men det är inte lätt att veta heller.
Härligt, jag har gjort mitt nu också!:D
Berättelser Med One Direction